Svensk basket

Finalserien mellan 08 Stockholm och Plannja lever. Stockholmarna lyckades nämligen till slut vinna den jämna och spännande matchen med 84-81. Och visst var det spännande men jag kan inte riktigt hålla med SVT 24:s kommentatorer om att det var en välspelad och bra match.

Hafsigt spel, missade straffkast och massor av avblåsningar. I en sekvens i matchens avgörande minuter såg det ut som att alla spelare stod stilla och de båda lagens guards turades om att dribbla över hela planen bara för att missa en enkel lay-up. Plannjas amerikan Carlos Wheeler och svenneamerikanen Fred Drains missade båda ett par straffar var i slutskedet. Hur bra är svensk basket då om inte ens stjärnimporterna klarar av att leverera när det gäller.

Är också besviken på att inte få se mer av Jonas Jerebko. Jag har i och för sig inte sett alltför mycket svensk basket den senaste tiden men Jerebko är i alla fall den ljusaste punkten som jag ser det i svensk basket just nu. Han är nämligen bland de få långa svenska spelare som spelar rättvänd mot korgen. Om man tittar på de andra stora svenska spelarna i finalen så spelar Joakim Blom och John Rosendahl nästan hela tiden med ryggen mot korgen, backar sakta in sin försvarare och avslutar med en baby-hook. Och då är inte ens Jocke och John särskilt stora om man jämför med utländska centers vars spelstilar mer liknar en forwards när de vänder upp, skottfintar och sedan dunkar i bollen á la Amare Stoudemire. På den punkten måste svensk basket bli väsentligt mycket bättre om vi någonsin ska lyckas internationellt.

Hafsig var inte bara matchen utan också sändningen som sådan. Visst, matchen gick på SVT:s avartskanal med nummer 24 men vad var grejen med Knut Knutson-imitatören Dennis Aulander som bisittare och en Mattias Sahlström som ömsom svamlade, ömsom bräkte fram oförståeliga observationer, tankar och reflektioner angående matchen. Att de en gång varit duktiga basketspelare och säkert kan jättemycket om basket spelar ingen roll om man inte förstår vad de säger.

SVT hör bön

Bara dagar efter “Hoop dreams” födelse är den mediala basketbollen redan i rullning. SVT24 sände, efter massiva påtryckningar från undertecknad, nämligen live från kvällens slutspelsmatch mellan Gothia basket och Plannja i Gothiahallen, Göteborg (om än bara i deras radomgrejersomviegentligenintebryrossom-kanal, Svt24). Men vilken basketpropaganda det bjöds på, i alla fall under första halvan.

Matchen startade i ett frenetisk tempo och båda lagen sköt som om de alla vore Gilbert Arenas på amfetamin. Gothia gjorde hela 39 poäng, 9 fler än Plannja, i den första perioden efter en avslutande enhandad buzzer beater från egen planhalva från den gänglige amerikanen Randy Orr. Denne Orr satte sedan ytterligare en buzzer beater i den andra periodens slutskede men innan det hade Plannja fått ordning på sitt försvarsspel och i halvtid var ställningen 53-59 i Plannjafavör.

När Plannja sedan fortsatte att dominera matchen även i den tredje perioden, mycket tack vare den fantastiska guarden Andrew Mitchell som gjorde hela 31 poäng under matchen och satte ett flertal trepoängare minst en meter utanför trepoängslinjen, så kändes det som att matchen var över.

Vilket den var. Gothia försökte komma ikapp men lyckades inte och förlorade till slut med 96-107 och är därmed utslagna ur årets slutspel.

Som vanligt när det kommer till svensk basket var det de amerikanska importerna som glänste mest och bäst. Några svennar var det dock som höll goda steg med jänkarna. Emil Salon, som var poängbäst i Gothia, satte bland annat 5 trepoängare och spelade mycket bättre än vad jag tidigare sett under säsongen. Plannjas svenne-trojka bestående av flickornas favorit, Håkan Larsson (den som ändå hade hans ögonbryn!), obygdens son John Rosendahl (tidigare Pettersson) och tvåmeterskiddot Jonas Jerebko (svensk baskets framtidshopp) gjorde en stabil insats och kommer nog se till att laget går långt i årets slutspel.

Avslutningsvis så kan “Hoop dreams” avslöja att teve-sändningens ankare Jovan Radomir stod på en låda för att inte verka alltför kort i det resliga sällskapet av Mattias Sahlström och Dennis Aulander. Inget, jag säger INGET!, undgår våra vaksamma ögon.