"We were getting hit by sweat!"
Kramer är extatisk. Han har just varit på Knicks-match och berättar för sin vän Jerry om upplevelsen. Han berättar om hur häftigt det var att komma så nära spelarna, och det är faktiskt unikt att en så stor sport tillåter publiken att komma så nära matchen som de gör i NBA. De som betalar mest för sina biljetter kan få sitta på samma trägolv som spelarna, bara någon meter från sidlinjen.
Det var nära att allt detta ändrades efter det stora rallarslagsmålet 2004, då Ron Artest sprang ut i publiken och började svinga vilt mot någon stackare som kanske eller kanske inte hade kastat en öl på honom. Men turligt nog blev det inte något plexiglas mellan spelare och fans, utan åskådarna får fortsätta bli träffade av luftburna svettpärlor.
Det hela är ju dock inte totalt riskfritt, vilket bevisas i det här videoklippet, där vi ser Shaquille O'Neal i rollen som Hoba-meteoriten och delar av Phoenix:s hemmapublik i rollen som stackarn till nedslagspunkt:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar