tisdag 25 mars 2008

Nyckelpigesyndromet

Det är väldigt få saker jag stör mig på när det kommer till basket och NBA. En av de saker jag stör mig mest på, förutom San Antonio Spurs jävla förmåga att alltid vinna och Bruce Bowens förmåga att komma undan med sina tjyvtricks, är det förbannade nyckelpigesyndromet som varenda spelare i hela ligan verkar vara drabbad av.

Låt mig förklara.

NBA huserar några av världens mest atletiska idrottare. De är två meter långa men ändå kvicka som illrar, smidiga som pantrar. Hell, en del kan till och med hoppa över människor. Men de verkar alla ha en akilleshäl större än Shaq's häl och det är utifall att de ramlar och landar på ryggen.

Varför i hela Hälsingland klarar inte dessa superatleter att resa sig upp själva? Ok om typ Yao Ming och Shaquille O'Neal och de största bjässarna har lite problem att ta sig upp utan en hjälpande hand, men när snubbar som är 10cm kortare än vad jag är och förmodligen 10 gånger mer atletiska ligger där som hjälplösa spädbarn tills det att en eller flera av deras lagkamrater eller motståndare sträcker ut sin hand då har det gått för långt.

Så snälla superatleter, kan ni sluta bete er som handikappade skalbaggar och PICK-YOURSELF-THE-FUCK-UP!

2 kommentarer:

Aparelho de DVD sa...

Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If ossible gives a last there on my blog, it is about the Aparelho de DVD, I hope you enjoy. The address is http://aparelho-dvd.blogspot.com. A hug.

Anonym sa...

Jo, jag tror att det ligger till såhär. Ballers är inte alltid så tuffa. Ibland kan jag bli så rörd av den stora uppenbarelsen att mitt hjärta nästan vill brista. Och vem vill inte ha en utsträckt hand?

Love, Na