Rudy Gay har inte bara ett av de bästa namnen i hela NBA, han ska även ställa upp i årets Sprite Rising Star Slam Dunk Contest. Problemet är bara att Gay inte har så bra fantasi och behöver därför allmänhetens hjälp.
Själv har jag inte kunnat dunka på 2-3 år men om jag hade kunnat hade jag reproducerat den mytomspunna dunken av Södertälje Kings gamla amerikan Joey Johnson där JJ gjorde en 360 samtidigt som han tog bollen under båda benen för att sedan dunka skiten ur korgen.
Vad vill du se för dunk?
måndag 28 januari 2008
söndag 27 januari 2008
It's gotta be the shoes
Själv kommer jag förmodligen inte investera i ett par utan sparar mina hårt förvärvade penningar till något av de kommande Countdown-packen (jävlar vad jag är peppad på de kommande 11:orna).
Läs även denna finfina artikeln om skorna, kulturrörelsen och fenomenet Air Jordan.
lördag 26 januari 2008
fredag 18 januari 2008
Bara 2 dagar kvar
Tills det att valurnorna ska tömmas och rösterna räknas.
Men som sagt, 2 dagar kvar och rösta kan du göra HÄR!
fredag 11 januari 2008
Cirkus Maximum
Och inte vilken neger som helst utan en amerikansk gammal en. Ungefär som den magiska negern som Borås försökte tälja guld av (men som istället ledde till klubbens konkurs) fast mer defensiv och mindre karismatisk. Men vilken tillställning det ska bli!
Scottie Pippen, en av tidernas 50 bästa spelare (då han var ung), ska spela med Sundsvall Dragons och mer cirkus än så här kan det inte bli. Sundsvall, som leder serien, möter Akropol, som ligger sist, och Akropol-spelarna har tydligen stått på knä i kö för att få talla lite på Pippen.
Folk förväntar sig stordåd av den gamle (i ordets alla bemärkelser) Dream-Teamspelaren men under två matcher i den finska ligan mäktade han endast med 21 poäng, sammanlagt. Jag tror inte att Pippen kommer vara så sjukt bra som folk vill tro utan han slutar nog matchen med 12 poäng, 8 returer och 4 assists. Vad han dock kommer tillföra är ett jävla mediauppbåd och sjukt klirr i kassan för Sundsvall.
Dock är Pippen en favorit och det skulle vart skoj att se honom live en gång. Jag får tyvärr nöja mig med att se spektaklet på SVT24 kl. 19.00. Och roligast för mig blir inte att se Pippen utan min gamla tränare och ganska så nyblivna pappan Peter Öqvist på Sundsvallsbänken!
(Och om du läser det här Peter kanske du kan skriva upp mig på någon slags gästlista utifall att Michael Jordan-ryktena är sanna, tack på föris).
onsdag 9 januari 2008
Chris Bosh vill till New Orleans
Badly;
Tyvärr så kan Bosh, aka LILLEFOT från "Landet för länge sedan" (för visst ser CB4 ut som en dinosaurie?!?!?!), goofa runt hur mycket han vill men så länge det finns två forwards vid namn Lebron och Kevin i samma Conference får Bosh nog förlita sig till coachernas röster.
Mitt alldeles egna Hoop Dreams All-Stars ser ut som följer:
Western All-Stars:
Center: Amare Stoudemire
Två av mina grundkriterier när det kommer till All-Starröstande är sex appeal och slamma-jammafärdigheter. Med Amare som mannen i mitten kan jag räkna med 5-6 alley-oops och, förutom 2-3 monsterblockar, inte en tillstymmelse till försvar. Sexigt!
Power Forward: Tim Duncan
Timmy D är mitt undantag som bekräftar reglerna. Han är sjukt osexig, skjuter hellre planka-i än dunkar och spelar oändliga mängder kvalitativt försvar. Men han är helt enkelt FÖR bra för att inte tas med här, sjukt osexig eller inte. Och mitt alternativ var ändå bara typ Dirk Nowitzki och eftersom det är sexighet vi är ute efter och inte någon tysk hård-homo blir det dött lopp i sexighetstävlingen varför den bättre av de två blir mitt val.
Small Forward: Carmelo Anthony
Visst, Melo startade säsongen lite halvrisigt sådär och hade länge problem med siktet men den senaste månaden har han lätt, jag säger det igen; LÄTT!, varit den bästa small forwarden öster om Lebron James. Väster om Bron-Bron också för den delen. Och efter att Duncan dragit ned sex appealen är Carmelos charmiga leende som mirakelmedicin för den sjunkande skutan som nu med mirakelmedicinen i seglen kan cruisa iväg mot solnedgången till tonerna av Justins SexyBack (låten alltså, inte ryggen).
Shooting Guard: Kobe Bryant
Ok. Först och främst vill jag bara klargöra att jag inte tycker det är det minsta sexigt att våldtas. Det är otroligt onödigt och omoget. Punkt. Dock är väl ingen All-Starmatch fullkomlig utan den bästa spelaren på plats. Sen besitter ju grabben en sjuhelsickes slamma-jammakunskap bara han inte nöjer sig med fall-away jumpers istället. Kobe, gör som Trick Daddy; Take it to the house!
Point Guard: Baron Davis
Egentligen så har Chris Paul varit mycket bättre än Baron hittills (detsamma gäller kanske Brandon Roy, Steve Nash och Allen Iverson också för den delen) men har man som B Diddy ett så utomordentligt stiligt skägg och som jag en alldeles förblindande och förvirrande man-crush så går det som det går.
Eastern All-Stars:
Center: Dwight Howard
Förmodligen omröstningens enklaste val. Dwight är inte bara den enda bra centern i öst, han dunkar dessutom fler gånger än andra lag gör tillsammans. Spelar egentligen onödigt mycket försvar för en sådan här tillställning men jag har överseende med det eftersom monsterblockar är just min kopp te när det kommer till försvar.
Power Forward: Kevin Garnett
Världens näst kändaste KG (efter Bergström) har tagit Boston till nya höjder och är även han ett självklart val. Precis som Howard spelar Garnett tyvärr lite för mycket, och framförallt för intensivt, försvar men han är upphovsmannen till en av min favoritdunkar genom tiderna (nummer två på den här listan; Topp 10 Garnett-dunkar) så försvaret får gå för den här gången.
Small Forward: Lebron James
Att välja All-Stars från Eastern Conference är nog det tråkigaste och minst utmanande jag någonsin gjort. Cleveland har i och för sig sugigt pung, vilket inte alls var förvånande för undertecknad, men Lebron har statistiskt sett sopat banan (frukten alltså) med alla andra. Och eftersom både humor och muckler ofta anses som sexigt håvar han ju in massvis med sex appeal-poäng också. Sen har jag hört ryktesvägen att The L-Train ska kunna dunka också.
Shooting Guard: Dwayne Wade
DWade har gått skadad en hel massa och har väl inte kommit upp i normal standard vilket har avspeglats på Miamis bedrövliga resultat, eller rättare sagt avsaknad av resultat. Oavsett vilket så är han utan tvekan den bästa Shooting Guarden i öst. Dock tycker jag att han ska sluta apa efter Lebron som han gjort i sin senaste Gatorade-reklam (se HÄR). "Roliga" röster och multipla personligheter är Lebrons grej. Du ska bara se snygg ut i kostym och drajva sanslöst hårt mot korgen.
Point Guard: Gilbert Arenas
Jag vet att Gilbert är skadad och förmodligen kommer vara det under All-Starmatchen också men vad skulle jag göra? Jag kan ju inte svika en kompis. Och vem skulle jag annars ha röstat på? Chauncey Billupps? Nej då hade vi tappat 10 sekunder per anfall bara för att han skulle snigla upp bollen. Jason Kidd? Nej verkligen inte. Det här är en All-Starmatch och inget pensionat. Och har ni sett MTV Cribs när de var hemma hos Kídd? Det är nog det osexigaste jag sett, någonsin.
GÅ IN HÄR FÖR ATT RÖSTA.
Tyvärr så kan Bosh, aka LILLEFOT från "Landet för länge sedan" (för visst ser CB4 ut som en dinosaurie?!?!?!), goofa runt hur mycket han vill men så länge det finns två forwards vid namn Lebron och Kevin i samma Conference får Bosh nog förlita sig till coachernas röster.
Mitt alldeles egna Hoop Dreams All-Stars ser ut som följer:
Western All-Stars:
Två av mina grundkriterier när det kommer till All-Starröstande är sex appeal och slamma-jammafärdigheter. Med Amare som mannen i mitten kan jag räkna med 5-6 alley-oops och, förutom 2-3 monsterblockar, inte en tillstymmelse till försvar. Sexigt!
Timmy D är mitt undantag som bekräftar reglerna. Han är sjukt osexig, skjuter hellre planka-i än dunkar och spelar oändliga mängder kvalitativt försvar. Men han är helt enkelt FÖR bra för att inte tas med här, sjukt osexig eller inte. Och mitt alternativ var ändå bara typ Dirk Nowitzki och eftersom det är sexighet vi är ute efter och inte någon tysk hård-homo blir det dött lopp i sexighetstävlingen varför den bättre av de två blir mitt val.
Visst, Melo startade säsongen lite halvrisigt sådär och hade länge problem med siktet men den senaste månaden har han lätt, jag säger det igen; LÄTT!, varit den bästa small forwarden öster om Lebron James. Väster om Bron-Bron också för den delen. Och efter att Duncan dragit ned sex appealen är Carmelos charmiga leende som mirakelmedicin för den sjunkande skutan som nu med mirakelmedicinen i seglen kan cruisa iväg mot solnedgången till tonerna av Justins SexyBack (låten alltså, inte ryggen).
Ok. Först och främst vill jag bara klargöra att jag inte tycker det är det minsta sexigt att våldtas. Det är otroligt onödigt och omoget. Punkt. Dock är väl ingen All-Starmatch fullkomlig utan den bästa spelaren på plats. Sen besitter ju grabben en sjuhelsickes slamma-jammakunskap bara han inte nöjer sig med fall-away jumpers istället. Kobe, gör som Trick Daddy; Take it to the house!
Egentligen så har Chris Paul varit mycket bättre än Baron hittills (detsamma gäller kanske Brandon Roy, Steve Nash och Allen Iverson också för den delen) men har man som B Diddy ett så utomordentligt stiligt skägg och som jag en alldeles förblindande och förvirrande man-crush så går det som det går.
Eastern All-Stars:
Förmodligen omröstningens enklaste val. Dwight är inte bara den enda bra centern i öst, han dunkar dessutom fler gånger än andra lag gör tillsammans. Spelar egentligen onödigt mycket försvar för en sådan här tillställning men jag har överseende med det eftersom monsterblockar är just min kopp te när det kommer till försvar.
Världens näst kändaste KG (efter Bergström) har tagit Boston till nya höjder och är även han ett självklart val. Precis som Howard spelar Garnett tyvärr lite för mycket, och framförallt för intensivt, försvar men han är upphovsmannen till en av min favoritdunkar genom tiderna (nummer två på den här listan; Topp 10 Garnett-dunkar) så försvaret får gå för den här gången.
Att välja All-Stars från Eastern Conference är nog det tråkigaste och minst utmanande jag någonsin gjort. Cleveland har i och för sig sugigt pung, vilket inte alls var förvånande för undertecknad, men Lebron har statistiskt sett sopat banan (frukten alltså) med alla andra. Och eftersom både humor och muckler ofta anses som sexigt håvar han ju in massvis med sex appeal-poäng också. Sen har jag hört ryktesvägen att The L-Train ska kunna dunka också.
DWade har gått skadad en hel massa och har väl inte kommit upp i normal standard vilket har avspeglats på Miamis bedrövliga resultat, eller rättare sagt avsaknad av resultat. Oavsett vilket så är han utan tvekan den bästa Shooting Guarden i öst. Dock tycker jag att han ska sluta apa efter Lebron som han gjort i sin senaste Gatorade-reklam (se HÄR). "Roliga" röster och multipla personligheter är Lebrons grej. Du ska bara se snygg ut i kostym och drajva sanslöst hårt mot korgen.
Jag vet att Gilbert är skadad och förmodligen kommer vara det under All-Starmatchen också men vad skulle jag göra? Jag kan ju inte svika en kompis. Och vem skulle jag annars ha röstat på? Chauncey Billupps? Nej då hade vi tappat 10 sekunder per anfall bara för att han skulle snigla upp bollen. Jason Kidd? Nej verkligen inte. Det här är en All-Starmatch och inget pensionat. Och har ni sett MTV Cribs när de var hemma hos Kídd? Det är nog det osexigaste jag sett, någonsin.
GÅ IN HÄR FÖR ATT RÖSTA.
En garde/en guard
Medan Deron inte lyckats hålla fast vid den fantastiska form som han startade säsongen med har Paul gått från klarhet till jag-vet-inte-vad. Paul ligger tvåa på ESPN:s John Hollingers PER-lista (för mer om den läs HÄR), han har fullkomligt utklassat mäster Steve Nash de två gånger de mötts hittills den här säsongen, han snittar formidabla 21.6/10.3/3.9 poäng/assists/returer och han har burit sitt katastrofala New Orleans Hornets till 23-11 vilket betyder delad andraplats med Dallas i den benhårda sydvästra divisionen.
Han har nu gått från att väljas tvåa efter Deron Williams till att figurera, inte bara i diskussionen om hela ligans bästa guard, utan ligans bästa SPELARE. Punkt.
Och avslutningsvist är det ju dessutom sjukt charmigt med tilltalsnamn både som för- och efternamn, även om initialerna blir CP.
Etiketter:
Chris Paul,
CP3,
Deron Williams,
John Hollinger,
PER,
Steve Nash
måndag 31 december 2007
Ring ut det gamla, ring in det nya
Året börjar lida mot sitt slut och Hoop Dreams Blog fyller 100 inlägg! Detta firar vi med en youtube-lista som heter duga. Gott nytt år! Enjoy:
Årets retro:
Årets trailer:
Årets Sportscenter-reklam:
Årets ouch:
Årets trojka:
Årets Gilbert Arenas:
(förra) Årets julsång:
Vi ses igen nästa år!
Årets retro:
Årets trailer:
Årets Sportscenter-reklam:
Årets ouch:
Årets trojka:
Årets Gilbert Arenas:
(förra) Årets julsång:
Vi ses igen nästa år!
Who wear short shorts?
tisdag 25 december 2007
måndag 24 december 2007
God jul
Som sagt, Nuggets hade spelat pinsamt dåligt i tre perioder och låg riktigt risigt till långt in i den fjärde. Men med ungefär tre och en halv minut kvar sänker Allen Iverson, som annars under matchen varit ytterst medioker, en trepoängare och slajsar ner Kings-ledningen till fyra poäng och matchen finns nu där for the taking.
Efter tre minuters poängbytande och time-outande, och då menar jag inte att tiden plötsligt blev avslöjad som homosexuell utan bara att lagen tog en massa time-outs hit och dit, hade Sacramento bollen med en trepoängsledning och ynka 36 sekunder kvar på matchuret. Vid det här laget var jag sjukt less på att jag suttit uppe och genomlidigt ännu en svag insats av ett av mina favoritlag som nu stod på nederlagets brant och var näst intill uträknade.
Sacramento passar in bollen till Beno Udrih, som har fått värsta stjärnstatusen (i alla fall i Sacramento och fantasy-kretsar) sedan han anlände från San Antonio, som direkt fastnar i en Denver-dubbling men domaren blåser (ganska tveksamt) av för foul och Beno, som för säsongen satt nästan 90% från välgörenhetslinjen, får två straffkast och kan i princip avgöra matchen.
Första skottet studsar runt på ringen för att sedan försmädligt ramla av till publikens stora förtret. Beno lugnar sina medspelare och säger att han minsann ska fixa biffen, men icket! Även den andra straffen får smaka ringstål och mexikanaren Eddie Najera river åt sig returen och tar time-out.
Snabbt som ögat rusar Carmelo Anthony i en lay-up direkt ut time-outen och Kings leder nu med fjuttiga en poäng med ynkliga 17 sekunder kvar att spela. Sacramentos tur att ta time-out och den här gången byta in sina bästa straffskyttar.
Bollen går in till Brad Miller som direkt blir foulad av Mexar-Najera och Brad, som lyckats sätta 85% av sina tidigare straffar, får två sprillans nya med chans att åtminstone säkra en eventuell förlängning.
Men skräp-Brad går samma öde till mötes som boom-Beno och missar båda straffkasten å det grövsta. Carmelo Anthony tar den defensiva returen och passar bollen till Allen Iverson som sätter iväg mot motståndarkorgen som ett jehu.
Kings-spelarna är dock snabbt tillbaka och stannar upp Iverson just utanför trepoängslinjen men alla vet nu vad som komma skall. Svaret på frågan dribblar runt lite och låter klockan sakta ticka nedåt och sedan gör han sin grej - han fintar bort sin försvarare, bryter in mot mitten, stannar på en femöring sådär som bara han kan och släpper iväg ett litet lobbskott medan han sakta faller bakåt.
Det är bara det att skottet är för kort och stannar på den främre ringkanten. KUKEN!
På ungefär en halv sekund hinner jag förbanna mitt liv och hela världens menlösa existens men då som på en glimrande vit springare stiger en litauisk prins fram som räddaren i nöden.
Linas Kleiza får nämligen på något sätt med sig bollen ur klungan med spelare som står och fajtas under korgen, tar en snabb titt på klockan och hivar iväg ett skott. KLOCKRENT. Denver vinner 106-105 och jag kan nu när jag sätter min sista punkt i det här inlägget somna in i en härlig eufori.
God jul.
Etiketter:
Allen Iverson,
Carmelo Anthony,
Denver Nuggets,
Julafton,
Linas Kleiza,
Sacramento Kings
fredag 14 december 2007
En lång, en kort
Om det är någonting som jag stör mig extra mycket på i NBA så är det spelarnas och lagens oförmåga att utnyttja de, på utrikiska, så kallade "miss-matches" som uppstår gång efter annan under matcherna. Här är också en av de större skillnaderna som ligger i den europeiska basketens favör och varför Team USA misslyckats så kapitalt de senaste åren i den internationella mästerskapen (tillsammans med oförmågan att spela mot zon-försvar och att försvara trepoängslinjen).
Det jag finner mest besynnerligt med alla dessa storleksdifferenser som uppstår är att NBA-profsen har så mycket enklare att skapa något positivt och produktivt när det är en liten anfallare som får på sig en stor försvarare. Då börjar nämligen lillen, vi kan kalla honom Allen Iverson, att dribbla lite för att sedan göra någon fint mot korgen, ta ett steg tillbaka och om försvararen då följer efter går han lätt som en plätt förbi för en öppen lay-up, om inte - öppet skott. Hur som haver slutar typ 99% av dessa missmatcher i ett relativt enkelt avslut för lill-Allen (icke att förväxla med Lily Allen).
Andra bullar blir det när en stor snubbe får på sig en mindre försvarare, i alla fall i NBA. I den europeiska basketen är det i första hand denna felkomponering man är ute efter eftersom man då enkelt kan passa in bollen till den store spelaren som sedan bara kör över sin mindre försvarare för två enkla poäng. Men i NBA verkar detta vara stört omöjligt trots att den amerikanska regeln om olovligt hjälpförsvar samt den större planen borde förenkla det ytterligare för den stora spelaren.
Dock ser jag gång efter annan samma scenario.
Den stora spelare försöker, som det återigen på utrikiska heter (det är mycket utrikiska inom basket), "posta" upp sin mindre försvarare som kontrar genom att försöka "fronta" sin anfallare. Detta gör att spelaren med bollen blir ängslig och inte vågar passa in bollen för att han har för dålig vinkel, är för dålig på att passa eller helt enkelt hellre behåller bollen själv.
I den europeiska basketen hade nu bollen passats upp till toppen, den stora spelaren vid korgen hade låst sin spelare på ryggen, fått passningen och enkelt gjort två poäng. Men i NBA, nej. Istället börjar spelaren med bollen antingen dribbla mot korgen eller åt annat håll, kastar iväg något som ska liknas vid en pass men som landar någonstans mellan tredje och sjunde bänkraden och försvararna hinner byta tillbaka/får bollen och tillfället har runnit ut i sanden och jag och alla basketcoacher gråter blod över den spillda mjölken (eller egentligen blir jag glad eftersom det oftast är Golden State Warriors eller Phoenix Suns som agerar lill-killen).
Dock finns det några lag och spelare som bemästrar denna assemble terrible.
Först och främst har vi Orlando Magics där megamonstret Dwight Howard nu för tiden skapar en miss-match vem han än ställs mot. När han sedan är omringad av mer eller mindre passningsdugliga (passningsdugliga som i; "jag kan kasta en boll så att den hamnar inom ett avstånd av sisådär två meter från korgen/Dwight") är det inte en tillfällighet att Howard snittar fler dunkar per match än en del lag i NBA.
Phoenix Suns spelar efter samma pipa fast här är det allt som oftast Steve Nash som står för passandet och Amare Stoudemire som står för avslutandet. Dock nästan samma utförande och resultat nämligen lobb-pass, hopp, dunk.
Väldigt sällan de stora spelarna lyckas posta upp och backa in en mindre försvarare och frågan är vad det beror på? Är det stor-killarna som är för klena och inte kan posta upp, är medspelarna för dåliga passare och för själviska, är det mini-dudesen som är gjorde av ett starkare virke (lite lokalpatriotiskt är mitt förslag björk) eller är det som oftast en blandning av flera komponenter?
Om man spanar in killen nedanför, vilket ni vet att jag mer än gärna gör *grrrr* (ni som är out of the loop kan läsa mer om det HÄR), lägger jag min röst på björkvirket i alla fall.
Etiketter:
Amare Stoudemire,
Dwight Howard,
Golden State Warriors,
Miss-match,
Steve Nash
onsdag 12 december 2007
Kopieringskatter
Jag har, som ni säkert kommer ihåg, tidigare skrivit om hur festliga namn spelarna i NBA besitter (ni som inte kommer ihåg har en favorit i repris HÄR). Nu idag upptäckte jag dock att någon liten amerikansk skittidning på den norra västkusten helt och hållet tagit min grej och gjort den till sin egen. Kudos går dock till att de letat upp en hel del festliga namn som inte var med på min tidagare lista varvid jag väldigt ödmjukt länkar till skittidningen och dess artikel HÄR.
Annars har som bekant inte hänt så mycket här på sistone på grund av en rad orsaker, bland annat internettrubbel och allmän lättja. Tanken är dock att vi ska skärpa oss men vi får se hur det går. Tills vidare tycker jag ni ska kolla in Wifebeater Love och deras utomordentliga julkalender (jag önskar att jag kommit på något liknande i tid, damn it)
Annars har som bekant inte hänt så mycket här på sistone på grund av en rad orsaker, bland annat internettrubbel och allmän lättja. Tanken är dock att vi ska skärpa oss men vi får se hur det går. Tills vidare tycker jag ni ska kolla in Wifebeater Love och deras utomordentliga julkalender (jag önskar att jag kommit på något liknande i tid, damn it)
torsdag 15 november 2007
Alle man till valstugorna
Ja, kanske inte riktigt nu på direkten, men nu har i alla fall kandidaterna till säsongens All-Starmatch blivit utsedda. Hoop Dreams listor över önskade All-Stars kommer nog publiceras nån gång i januari, då det faktiskt är aktuellt, men vi kan ju redan nu börja väga för- och nackdelar spelarna emellan.
Men först vill jag bara fråga på vilka premisser dessa kandidater väljs? För visst ska alla lagen ha en chans att vara representerade i All-Starmatchen men seriöst, vad gör egentligen spelare som Larry "Jävlar vad kass jag blivit sedan jag lämnade Wizards" Hughes, Charlie "Bara för att jag har en konstig hudsjukdom ska jag väl ändå inte pity-röstas in i All-Starmatchen" Villanueva, Zaza "Vem?" Pachulia, Antoine "Den mest ineffektiva spelaren sedan Yinka Dare" Walker(!), Erick "Jag antar att han är med för att få ihop 12 centrar att välja från" Dampier och alla Seattle-spelarna förutom Kevin Durant (och ska han egentligen vara med också?) på en sån här lista?
Aja, här är i alla fall kandidatlistan:
EAST GUARDS (24)
Ray Allen, Boston
Gilbert Arenas, Washington
Chauncey Billups, Detroit
Vince Carter, New Jersey
Jamal Crawford, New York
Raymond Felton, Charlotte
T.J. Ford, Toronto
Ben Gordon, Chicago
Richard Hamilton, Detroit
Kirk Hinrich, Chicago
Larry Hughes, Cleveland
Andre Iguodala, Philadelphia
Joe Johnson, Atlanta
Jason Kapono, Toronto
Jason Kidd, New Jersey
Stephon Marbury, New York
Andre Miller, Philadelphia
Jameer Nelson, Orlando
Anthony Parker, Toronto
Michael Redd, Milwaukee
Jason Richardson, Charlotte
Jamaal Tinsley, Indiana
Dwyane Wade, Miami
Mo Williams, Milwaukee
EAST FORWARDS (24)
Andrea Bargnani, Toronto
Chris Bosh, Toronto
Caron Butler, Washington
Luol Deng, Chicago
Mike Dunleavy, Indiana
Kevin Garnett, Boston
Drew Gooden, Cleveland
Danny Granger, Indiana
Udonis Haslem, Miami
LeBron James, Cleveland
Antawn Jamison, Washington
Richard Jefferson, New Jersey
Kyle Korver, Philadelphia
David Lee, New York
Rashard Lewis, Orlando
Antonio McDyess, Detroit
Andres Nocioni, Chicago
Paul Pierce, Boston
Tayshaun Prince, Detroit
Zach Randolph, New York
Josh Smith, Atlanta
Hedo Turkoglu, Orlando
Charlie Villanueva, Milwaukee
Gerald Wallace, Charlotte
EAST CENTERS (12)
Andrew Bogut, Milwaukee
Eddy Curry, New York
Samuel Dalembert, Philadelphia
Dwight Howard, Orlando
Zydrunas Ilgauskas, Cleveland
Nenad Krstic, New Jersey
Emeka Okafor, Charlotte
Jermaine O’Neal, Indiana
Shaquille O’Neal, Miami
Zaza Pachulia, Atlanta
Ben Wallace, Chicago
Rasheed Wallace, Detroit
WEST GUARDS (24)
Leandro Barbosa, Phoenix
Raja Bell, Phoenix
Mike Bibby, Sacramento
Kobe Bryant, LA Lakers
Baron Davis, Golden State
Monta Ellis, Golden State
Michael Finley, San Antonio
Randy Foye, Minnesota
Manu Ginobili, San Antonio
Allen Iverson, Denver
Jarrett Jack, Portland
Stephen Jackson, Golden State
Kevin Martin, Sacramento
Tracy McGrady, Houston
Cuttino Mobley, LA Clippers
Steve Nash, Phoenix
Tony Parker, San Antonio
Chris Paul, New Orleans
Luke Ridnour, Seattle
Brandon Roy, Portland
Jerry Stackhouse, Dallas
Jason Terry, Dallas
Antoine Walker, Minnesota
Deron Williams, Utah
WEST FORWARDS (24)
Carmelo Anthony, Denver
Ron Artest, Sacramento
Shane Battier, Houston
Carlos Boozer, Utah
Bruce Bowen, San Antonio
Nick Collison, Seattle
Kevin Durant, Seattle
Rudy Gay, Memphis
Al Harrington, Golden State
Grant Hill, Phoenix
Josh Howard, Dallas
Al Jefferson, Minnesota
Andrei Kirilenko, Utah
Corey Maggette, LA Clippers
Shawn Marion, Phoenix
Mike Miller, Memphis
Nêne, Denver
Dirk Nowitzki, Dallas
Lamar Odom, LA Lakers
Luis Scola, Houston
Peja Stojakovic, New Orleans
Wally Szczerbiak, Seattle
Luke Walton, L.A. Lakers
David West, New Orleans
WEST CENTERS (12)
LaMarcus Aldridge, Portland
Andris Biedrins, Golden State
Marcus Camby, Denver
Tyson Chandler, New Orleans
Erick Dampier, Dallas
Tim Duncan, San Antonio
Pau Gasol, Memphis
Chris Kaman, LA Clippers
Brad Miller, Sacramento
Mehmet Okur, Utah
Amaré Stoudemire, Phoenix
Yao Ming, Houston
Men först vill jag bara fråga på vilka premisser dessa kandidater väljs? För visst ska alla lagen ha en chans att vara representerade i All-Starmatchen men seriöst, vad gör egentligen spelare som Larry "Jävlar vad kass jag blivit sedan jag lämnade Wizards" Hughes, Charlie "Bara för att jag har en konstig hudsjukdom ska jag väl ändå inte pity-röstas in i All-Starmatchen" Villanueva, Zaza "Vem?" Pachulia, Antoine "Den mest ineffektiva spelaren sedan Yinka Dare" Walker(!), Erick "Jag antar att han är med för att få ihop 12 centrar att välja från" Dampier och alla Seattle-spelarna förutom Kevin Durant (och ska han egentligen vara med också?) på en sån här lista?
Aja, här är i alla fall kandidatlistan:
EAST GUARDS (24)
Ray Allen, Boston
Gilbert Arenas, Washington
Chauncey Billups, Detroit
Vince Carter, New Jersey
Jamal Crawford, New York
Raymond Felton, Charlotte
T.J. Ford, Toronto
Ben Gordon, Chicago
Richard Hamilton, Detroit
Kirk Hinrich, Chicago
Larry Hughes, Cleveland
Andre Iguodala, Philadelphia
Joe Johnson, Atlanta
Jason Kapono, Toronto
Jason Kidd, New Jersey
Stephon Marbury, New York
Andre Miller, Philadelphia
Jameer Nelson, Orlando
Anthony Parker, Toronto
Michael Redd, Milwaukee
Jason Richardson, Charlotte
Jamaal Tinsley, Indiana
Dwyane Wade, Miami
Mo Williams, Milwaukee
EAST FORWARDS (24)
Andrea Bargnani, Toronto
Chris Bosh, Toronto
Caron Butler, Washington
Luol Deng, Chicago
Mike Dunleavy, Indiana
Kevin Garnett, Boston
Drew Gooden, Cleveland
Danny Granger, Indiana
Udonis Haslem, Miami
LeBron James, Cleveland
Antawn Jamison, Washington
Richard Jefferson, New Jersey
Kyle Korver, Philadelphia
David Lee, New York
Rashard Lewis, Orlando
Antonio McDyess, Detroit
Andres Nocioni, Chicago
Paul Pierce, Boston
Tayshaun Prince, Detroit
Zach Randolph, New York
Josh Smith, Atlanta
Hedo Turkoglu, Orlando
Charlie Villanueva, Milwaukee
Gerald Wallace, Charlotte
EAST CENTERS (12)
Andrew Bogut, Milwaukee
Eddy Curry, New York
Samuel Dalembert, Philadelphia
Dwight Howard, Orlando
Zydrunas Ilgauskas, Cleveland
Nenad Krstic, New Jersey
Emeka Okafor, Charlotte
Jermaine O’Neal, Indiana
Shaquille O’Neal, Miami
Zaza Pachulia, Atlanta
Ben Wallace, Chicago
Rasheed Wallace, Detroit
WEST GUARDS (24)
Leandro Barbosa, Phoenix
Raja Bell, Phoenix
Mike Bibby, Sacramento
Kobe Bryant, LA Lakers
Baron Davis, Golden State
Monta Ellis, Golden State
Michael Finley, San Antonio
Randy Foye, Minnesota
Manu Ginobili, San Antonio
Allen Iverson, Denver
Jarrett Jack, Portland
Stephen Jackson, Golden State
Kevin Martin, Sacramento
Tracy McGrady, Houston
Cuttino Mobley, LA Clippers
Steve Nash, Phoenix
Tony Parker, San Antonio
Chris Paul, New Orleans
Luke Ridnour, Seattle
Brandon Roy, Portland
Jerry Stackhouse, Dallas
Jason Terry, Dallas
Antoine Walker, Minnesota
Deron Williams, Utah
WEST FORWARDS (24)
Carmelo Anthony, Denver
Ron Artest, Sacramento
Shane Battier, Houston
Carlos Boozer, Utah
Bruce Bowen, San Antonio
Nick Collison, Seattle
Kevin Durant, Seattle
Rudy Gay, Memphis
Al Harrington, Golden State
Grant Hill, Phoenix
Josh Howard, Dallas
Al Jefferson, Minnesota
Andrei Kirilenko, Utah
Corey Maggette, LA Clippers
Shawn Marion, Phoenix
Mike Miller, Memphis
Nêne, Denver
Dirk Nowitzki, Dallas
Lamar Odom, LA Lakers
Luis Scola, Houston
Peja Stojakovic, New Orleans
Wally Szczerbiak, Seattle
Luke Walton, L.A. Lakers
David West, New Orleans
WEST CENTERS (12)
LaMarcus Aldridge, Portland
Andris Biedrins, Golden State
Marcus Camby, Denver
Tyson Chandler, New Orleans
Erick Dampier, Dallas
Tim Duncan, San Antonio
Pau Gasol, Memphis
Chris Kaman, LA Clippers
Brad Miller, Sacramento
Mehmet Okur, Utah
Amaré Stoudemire, Phoenix
Yao Ming, Houston
torsdag 8 november 2007
Stoooopid
Ok, det är inte riktigt i klass med DeShawn Stevenson (som Jakob skrev om HÄR), men nu ser det ut som att den gode DeShawn börjar få lite konkurens i kampen om titeln ÅMKS (Årets Mest Korkade Spelare).
Möt Scot Pollard:
Scot har nämligen inte bara ligans dummaste frisyrer (och dummaste flickvän som tydligen är "hjärnan" bakom de bisarra hårkreationerna, WHIPPED!) utan dessa frisyrer verkar nu också smittat av sig på Scots lilla hjärna.
I somras skrev Pollard på ett ett-årskontrakt med Boston, förmodligen det smartaste han någonsin gjort, och här kommer en liten utskrift från Pollards möte med Bostons General Manager Danny Ainge:
- Så, Scot. Kul att du vill spela med oss. Tror du att du kanske skulle kunna följa Kevins, Pauls och Rays exempel och kanske raka av dig håret? Inte? Neeeehepp, ok. Men du kan ju försöka "keep it on the low" så att säga hehe.
Nu när alla papper är signerade återstår det bara för dig att välja nummer!
- Jadu, Danny-boy, det där med att raka huvudet kan ni glömma. Den frippan har jag nämligen redan haft. Och det här med tröjnummer har jag tänkt mycket på och jag väääääljer, *trummar med fingrarna på Ainges skrivbord*, 33!
- Eh, Scot, sa du 33 bara för att det står så på skynket som hänger på väggen bakom mig?
- Eh, nej. Jag, eh, älskar 33. Och, eh, min flickvän tyckte jag skulle välja det.
- Eh, ok, då måste jag tyvärr meddela att det numret är pensionerat och är inte lämgre tillgängligt.
- Åh typiskt. Vem är det som har haft det numret egentligen?
- Eh, Larry Bird. Du vet, din General Manager i Indiana. Tjock, ful, vit kille med löjlig accent. Kommer du ihåg honom? Så du får välja ett annat nummer.
- Eh ok, bummer. Hmmm, vad ska jag då välja? Det måste ju vara något som speglar min crazy personlighet. Vad sägs som 00?
- Eh, tyvärr Scot. Det numret är inte heller tillgängligt. Det tillhörde nämligen Robert Parish. Du vet, han den bra svarta killen som tillsammans med Bird och McHale var de första "big three" och som är en av de bästa centrarna i historien, spelade med Michael Jordan i Chicago, vann totalt 4 NBA-titlar och har rekordet i spelade matcher, någonsin. Nytt nummer.
- Ok, men då vet jag precis vad jag ska välja. Det coolaste och bästa numret av alla, 666! The number of the beeeeaaaassssst, aaaarggggghhhhh, blöööööh! Coolt va?
- Alltså, du är ju verkligen dummare än vad du ser ut, och nu är jag trött på det här. Det ryms ju inte tre siffror fattar du väl, stooopid. Det får bli 66 istället. Men det är ju coolt det också...
- Ja ok då, men jag skulle egentligen velat ha en liggande 8:a eller π men jag antar att 66 får duga. Laters, Danny-boy.
I somras skrev Pollard på ett ett-årskontrakt med Boston, förmodligen det smartaste han någonsin gjort, och här kommer en liten utskrift från Pollards möte med Bostons General Manager Danny Ainge:
Nu när alla papper är signerade återstår det bara för dig att välja nummer!
- Jadu, Danny-boy, det där med att raka huvudet kan ni glömma. Den frippan har jag nämligen redan haft. Och det här med tröjnummer har jag tänkt mycket på och jag väääääljer, *trummar med fingrarna på Ainges skrivbord*, 33!
- Eh, Scot, sa du 33 bara för att det står så på skynket som hänger på väggen bakom mig?
- Eh, nej. Jag, eh, älskar 33. Och, eh, min flickvän tyckte jag skulle välja det.
- Eh, ok, då måste jag tyvärr meddela att det numret är pensionerat och är inte lämgre tillgängligt.
- Åh typiskt. Vem är det som har haft det numret egentligen?
- Eh, Larry Bird. Du vet, din General Manager i Indiana. Tjock, ful, vit kille med löjlig accent. Kommer du ihåg honom? Så du får välja ett annat nummer.
- Eh ok, bummer. Hmmm, vad ska jag då välja? Det måste ju vara något som speglar min crazy personlighet. Vad sägs som 00?
- Ok, men då vet jag precis vad jag ska välja. Det coolaste och bästa numret av alla, 666! The number of the beeeeaaaassssst, aaaarggggghhhhh, blöööööh! Coolt va?
- Alltså, du är ju verkligen dummare än vad du ser ut, och nu är jag trött på det här. Det ryms ju inte tre siffror fattar du väl, stooopid. Det får bli 66 istället. Men det är ju coolt det också...
- Ja ok då, men jag skulle egentligen velat ha en liggande 8:a eller π men jag antar att 66 får duga. Laters, Danny-boy.
onsdag 7 november 2007
Nattens match
Alla vet att ESPN har de bästa basketsändningarna och de bästa reklamfilmerna men vad är grejen med att de inatt visar Miami - San Antonio och Cleveland - Utah istället för till exempel Phoenix - Atlanta eller Denver - Boston?
Varkar som att de gått och blivit nekrofiler hela bunten för dödare matcher får man leta länge efter (nämligen ända tills den 10:e december då Sacramento spelar hemma mot Milwaukee, ZzZzZ).
tisdag 30 oktober 2007
NBA Preview: Jakobs!
Sporrad av förra inlägget ska jag nu spå lite framtid of my own, och här finns ingen plats för argumentation: så här kommer det bara gå. Okej? Då kör vi.
Eastern Conference
1.Chicago Bulls

Under 82 matcher kommer Chicagos defensiv, djup och fortsatta mognad (Luol Deng, All-Star) få matchen vunnen fler än alla andra lag i Eastern Conference, det är ett faktum, ett trist sådant, men fortfarande ett faktum. Men i en playoff-serie mot de stora grabbarna kommer det bli svårt - de har fortfarande ingen spelare som är ett hot för att göra 30 poäng varje match, och ingen som kan agera post-up scorer. Sen har vi ju möjligheten att Kobe blir hamnar där till slut, och då jävlar: då är Chicago ta sig till finalerna och hela Illinois kommer att parta som om det vore 1998.
2. Boston Celtics
Egentligen behöver Celtics ett år till. En säsong för The Almighty Garnett, Ray Allen och Paul Pierce att spela ihop sig, och en till off season att plocka upp vinnarsugna veteraner för reapriser, så nästa säsong kommer skiten vara off the chain på riktigt. Men det betyder inte att den här säsongen inte kan bli kul. Tvärtom, jag kommer älska varje sekund av Ray Allen och Garnett i de klassiska gröna uniformerna, och trojkan som fortfarande inte har något bra smeknamn kommer vara ostoppbara. Frågan är bara vem till som kan steppa upp. Men om Kobe fortfarande inte har en Illinois-adress innan våren kommer förutspår jag en tripp till finalerna och att allas nyaste favoritlag kommer fortsätta vara just det ett tag till.
3. Orlando Magic
Dwight Howard kommer vara ett jäkla monster i år. Han skjuter helt plötsligt runt 80% från straffkast i preseason, och om det håller i sig kommer han snitta ungefär 25 poäng, samt de vanliga 13 returerna per match. Rashard Lewis kommer in och ger Magic en riktig scorer, Jameer Nelson gissar jag är sjukt motiverad. Det här kan bli rätt kul.
4. Detroit Pistons
Dags för Detroit Pistons att skada sig. Jag menar, seriöst. Ingen av dom är någonsin skadad, och nu börjar fanimej allihop utom Tayshaun bli gamla, så det är dags. Jag pallar inte se dom i en till astern conference finals. Där har vi vad jag hoppas. Rapporter säger dock att Rasheed Wallace är i sitt livs form, och bänken är ung och hungrig, så nog borde det här sega gänget kunna ta fjärdeplatsen i East.
5. Toronto Raptors

Euroleage all-stars kommer inte att vara lika bra som förra säsongen, jag tror först och främst Jose Calderon inte kommer upprepa förra säsongens spel, och de har ersatt Morris Peterson med Jason Kapono, som enbart står och bombar trepoängare. Men centern Andrea Bargnani kommer vara kandidat till Most Improved Player, och Chris Bosh är redan en av de bästa Power Forwards i NBA, och stora killar med talang samt stabilt trepoängsskytte funkar ju alltid.
6. Washington Wizards
Ska bli kul att se Gilbert och de andra två göra 70 poäng per match medan resten av laget står och tittar på, ungefär som förra året alltså. Resultatet kommer bli precis som förra året också. Förlora i första rundan i slutspelet.
7. Miami Heat
Ja du, Shaq kan inte ha en sämre säsong än förra, nu har han blivit utpekad av sin coach och hjälpt tjocka barn gå ner i vikt, så man tycker ju att det borde motivera honom. Dwyane Wade tror jag kommer fightas med skador hela säsongen, så som han hoppar in i folk för att bli foulad hela tiden. Och en kul grej är att Heat nyss adderade den skogstokige Ricky Davis till rostern, för huvudsakligen NBAs kanske sämsta spelare, Antoine Walker. Så summan av kardemumman torde bli att dom är lite bättre än förra året, men ändå inte riktigt nog för att vara ett hot i East. Gud vet att Penny Hardaways comeback inte kommer göra mycket.
8. Cleveland Cavaliers

Cleveland kommer vara sämre i varje kategori i år. Två av de viktigaste spelarna från i fjol har hittills vägrat skriva på nya kontrakt med laget. LeBron är sur. Under tiden har nästan alla andra lag i East blivit bättre. Eric Snow är skadad. Zydrunas Ilgauskas är skallig. Det finns inget slut på eländet. Och mitt i allt står LeBron James, ligans mest talangfulla spelare, och slösas bort i ett undermåligt system. Men så länge försvaret gör sin grej som förra året och LeBron får ha bollen kommer Cavs ändå inte missa slutspelet.
9. Milwaukee Bucks
Bucks drabbades av guds vrede förra säsongen, där varenda en av spelarna skadades och de kollektivt missade typ 300 matcher med alla sorters åkommor. Bucks har faktiskt en hel del talang, men försvar spelar dom sporadiskt, och ingen vet hur Yi Jianlian - gåtan insvept i ett mysterium - kommer spela. Min gissning: sådär. Precis som Bucks hela säsong.
10. New York Knicks
Det spelar ingen roll att Knicks har fått Zach Randolph för typ halva reapriset, för så länge Isiah Thomas coachar och GM:ar det här laget kommer slutspelet aldrig hända. Han kommer fortsätta precis som han gjort tidigare, ge bollen till Jamal Crawford när Knicks ligger under med två poäng och tio sekunder återstår, med instruktionen "Shoot man, shoot!", han kommer aldrig lägga ner sin man-crush på tjockisen Eddy Curry, hur få returer han än tar, och han kommer fortsättningsvis bänka David Lee, som utan att någonsin få en passning och knappt ens få spela, plockar tio returer och gör tio poäng varje match. Fast de sexuella trakasserierna kommer Isiah förhoppningsvis lägga av med nu. Tyvärr får man ingen slutspelsplats för det.
11. Charlotte Bobcats
Ingen har hittills brytt sig om det här laget. Är det dags att börja nu? Njaa, inte riktigt. Även om jag verkligen gillar trojkan Emeka Okafor, Gerald Wallace och Jason Richardson. Men tills det här laget gör någonting tänker jag inte ödsla mer tid.
12. New Jersey Nets
I fjol hade Jason Kidd en historiskt grym säsong, en 34-årig Point Guard som samlar på sig triple doubles i den takten är faktiskt unikt. 2008 tror jag är året då hans kropp ger efter och han kanske helt enkelt börjar tröttna. Jag menar, han är ju inte i närheten av att vinna en titel med det här laget. Dessutom har Vince Carter ingenting att spela för, då han skrev på ett fett kontrakt i somras och nu kan glassa längs trepoängslinjen. Då spelar det mindre roll att frontcourten får förstärkningar i form av Jamaal Magloire och en återkommen Nenad Kristc.
13. Atlanta Hawks
Massor av ung talang, men det är ett problem när lagets bästa spelare också är lagets största problembarn. Josh Smith bråkade med coacherna förra säsongen, och folk runt Hawks läkte till pressen att han var ett ganska stort as. Synd på så rara basket-ärter. För om Josh Smith fortsätter att utvecklas som han gjort hittills kan han bli en årlig All-Stardeltagare. Om några år kanske det här gänget kommer ställa till med något, men 2008 kommer vara ytterligare ett år av nederlag och frustration för Hawks.
14. Philadelphia 76ers
Efter att Allen Iverson blev tradead förra säsongen spelade Sixers överraskande bra, och vann nästan lika många matcher som dom förlorade. Hur gick det till? Det kommer inte hända i år igen, jag tror faktiskt att Sixers är det laget i NBA som har minst talang.
15. Indiana Pacers
Låt oss inte ens tala om det här laget. Larry Bird borde avgå som General Manager NU! men snälla, tradea Jermaine O'Neal först. Stackarn har inte mycket att leva för som det är nu. Han kunde varit i Los Angeles med Kobe, nu är han i Indiana med Mike Dunleavy.
Western Conference
1. Dallas Mavericks
Kommer Mavs återhämta sig från det pinsamma slutet på förra säsongen? Ja. Dom återhämtade sig ju från Finals-nederlaget säsongen innan. Allt kommer vara exakt likadant som förra säsongen, i alla fall i regular season. Men aldirg att Dirk vinner MVP igen. Inte efter hans playoff-serie mot Warriors!
2. Phoenix Suns
Å ena sidan: Suns har nu Grant Hill, en renässansman med klass och stil. Å andra sidan: Suns gjorde sig av med Kurt Thomas, James Jones, och en massa andra lirare för att kunna spara pengar. Å tredje sidan: Coach D'Antoni säger att Suns ska spela ännu snabbare än tidigare den här säsongen. Å fjärde sidan: Shawn Marion är en gnällig jävel som vill bli tradead. å femte sidan: Suns är allt som oftast helt ostoppbara. Summan blir typ 58 vinster, bra nog för andraplatsen i west.
3. Denver Nuggets
Carmelo och Iverson har nu fått en halv säsong och ett training camp på sig att hitta varandra offensivt. Och om coach George Karl kan göra sitt jobb borde Denver vara sjukt grymma den här säsongen. Man kanske inte ska räkna med att Marcus Camby håller sig frisk dock, men trots det borde Denver vinna matcher - och göra det spektakulärt - den här säsongen. Linas Kleiza kommer vara grym, Nene kommer vara i någorlunda form, JR Smith kommer vara out of control och Kenyon Martin kommer tillbaka. Good times.
4. Houston Rockets
Här har vi mitt nya favoritlag. Jag förväntar mig att Rockets kommer ta sig djupt in i slutspelet, och att basketfans kommer njuta av varenda sekund. Jeff Van Gundy och hans nittiotalsstil fick gå för den nye coachen Rick Adelmans underhållande stil, för att inte nämna hans bra förhållande till Bonzi Wells, som har massor av talang men som inte spelade förra säsongen på grund av käbbel med Van Gundy. Rockets fick en massa nytillskott och förlorade inte ett skit, Luis Scola, Steve Francis, Mike James - alla kan bli värdefulla för Rockets om de används på rätt sätt. Vilket de kommer göras. Det här kan bli hur bra som helst (om inte Yao Ming bryter ett till ben).
5. Utah Jazz
Utah Jazz, laget jag hatat enda sen Karl Malones arroganta primadonna-dagar, återvände till the big time förra säsongen: western conference finals, där dom i och för sig fick storstryk av Spurs, men det var ändå en jobbig upplevelse. Som tur är kommer Jazz ingenstans i närheten av den succée den här säsongen. Dom har helt enkelt inte talagen, och andra lag kommer inte göra misstaget att underskatta dem igen. Men Deron Williams och Carlos Boozer kan sin skit, det måste erkännas.
6. New Orleans Hornets
Chris Paul missade nästan hela förra säsongen med skadeproblem. Samtidigt dök Deron Williams upp som den nya stjärn-pointguarden i NBA. Jag gissar att detta gör Chris Paul mer motiverad än någonsin, och att han kommer ha en All-NBA-säsong. Jag menar, han kommer vara näst bästa pointguarden i NBA, efter Steve Nash. Jag är seriös. Och eftersom Hornets nästan tog sig till slutspel förra säsongen trots hans frånvaro borde dom lätt ta sig dit med ledaren tillbaka, visst?
7.San Antonio Spurs
Haha, nu är det dags för sönderfallet av The Mighty Spurs. Deras goda karma kan inte vara för evigt, eller hur? Så därför kommer typ Tim Duncan få ischias eller nåt, Tony Parker kommer bry sig mer om vad som sker på Desperate Housewives-inspelningar än på basketplanen, Bruce Bowen kommer få rejält med stryk av någon frustrerad anfallsspelare och resten av rollspelarna kommer slutligen bli för gamla för att kunna användas till annat än moraliskt stöd. Och resten av NBAs försvarsspelare kommer inse att så länge man bara håller sig framför Manu Ginobili så kastar han upp ett skräpskott. Trots allt detta kommer såklart Spurs till slutspel, dom är ju Spurs.
8. LA Lakers
På något sätt kommer det här ske. Laget har världens bästa spelare och världens listigaste coach, och trots att Kobe är sur (eller kanske just därför) så kommer han snitta ungefär 37 poäng per match. MVP! MVP! kommer ropas från läktarna, och allt kommer vara ungefär precis som förra säsongen.
9. Golden State Warriors
Golden State kommer aldrig palla spela lika inspirerat som de avslutade förra säsongen under 82 matcher. Dessutom ingen Jason Richardson, så alleyoopsen lär ju inte fungera lika bra som förut heller.
10. Memphis Grizzlies
Det sägs att Grizzlies har blitt sjukt mycket bättre sedan förra säsongen, jag säger pytt. Jag ser det bara inte. De kommer fortfarande släppa in flest poäng i ligan, och alla vet ju att utan D är man ingenting i basket.
11. Portland Trailblazers
Portland har en massa ung talang, men med Greg Oden skadad blir den här säsongen en parentes, innan skiten kickar igång ordentligt.
12. Sacramento Kings
Här är vad jag tror: alla kommer vara sura och det kommer vara dålig stämning och ingen kommer ha kul i Sacramento Kings. Inget kul resulterar i dålig stämning - något Ron Artest ju kan hjälpa till avsevärt med. Bara sura miner och typ 22 vunna matcher.
13. Seattle Sonics
Hey, vem bryr sig om i år? Sonics har Kevin Durant, den här säsongen gäller det bara för Sonics-fans att hålla ögonen borta från matchresultaten och istället fokusera på Durants highlights, medan de drömmer om kommande bragder.
14. LA Clippers
Wow, Clippers besök bland slutspelslagen blev en kort en. Elton Brand borta tills februari, och Clippers är tillbaka där dom till synes alltid är: i eller nära ligans botten.
15. Minnesota Timberwolves
Nu borde verkligen det här laget elimineras från NBA. Det görs ju inte, men här måste ett undantag göras. General managern Kevin Mchale måste hållas borta från ledningen av en proffessionell basketklubb, på något sätt! Man skulle kunna hålla en draft bland de andra lagen, så får de välja upp Timberwolves spelare, och när spelarna tar slut kan man väl ge bort bollkallar, coacher, sekretariatspersonal, träningsuniformer, bara väck med allt! Det som blir över kan ju Timberwolves stackars fans få springa och ta. Om de får komma undan med en schysst boll, eller en del av spelarbänken har de i alla fall fått ut något efter allt lidande Mchale utsatt dem för.
Most Valuable Player

Kobe Bryant. Jag vet inte hur det här kommer hända, men det måste ju hända snart. Kobe har varit ligans bästa spelare i vad, tre-fyra år nu? Och ifall han blir fast i Lakers säsongen ut, med insikten att laget inte kommer ta sig någonstans, kommer han hitta på något sätt att vinna MVP. För att få ut något av sitt sista år i Los Angeles, liksom.
Most Improved Player
Denna är lätt. Andrea Bargnani kommer göra en Dirk Nowitzki och överraska alla med en extremt stark andrasäsong efter en so-so rooke-omgång. Det sätter jag gärna pengar på.
Rookie Of The Year
Utan någon Oden i Portland finns det bara en: Durant. Jag tror han kommer göra 19 poäng per match, och jag vet att han kommer vara sitt lags bästa spelare.
6th Man Of The Year
David Lee kommer glänsa under de få minuterna han får speltid. Han kommer få 6th man of the year i fall Knicks tar sig till slutspel, men borde få utmärkelsen även om de inte.
Coach Of The Year
Den här utmärkelsen brukar gå till coachen till laget som vann på tok fler matcher än någon trodde att de skulle. Denna säsongen kommer den dock gå till Rick Adelman, som kommer shapea upp allt och alla i Houston, och göra hela deras anfallsspel till en fröjd för ögat.
ALL NBA 1st Team:
point guard: Steve Nash
shooting guard: Kobe Bryant
small forward: Lebron James
power forward: Kevin Garnett
center: Dwight Howard
Eastern Conference
1.Chicago Bulls
Under 82 matcher kommer Chicagos defensiv, djup och fortsatta mognad (Luol Deng, All-Star) få matchen vunnen fler än alla andra lag i Eastern Conference, det är ett faktum, ett trist sådant, men fortfarande ett faktum. Men i en playoff-serie mot de stora grabbarna kommer det bli svårt - de har fortfarande ingen spelare som är ett hot för att göra 30 poäng varje match, och ingen som kan agera post-up scorer. Sen har vi ju möjligheten att Kobe blir hamnar där till slut, och då jävlar: då är Chicago ta sig till finalerna och hela Illinois kommer att parta som om det vore 1998.
2. Boston Celtics
3. Orlando Magic
4. Detroit Pistons
5. Toronto Raptors
Euroleage all-stars kommer inte att vara lika bra som förra säsongen, jag tror först och främst Jose Calderon inte kommer upprepa förra säsongens spel, och de har ersatt Morris Peterson med Jason Kapono, som enbart står och bombar trepoängare. Men centern Andrea Bargnani kommer vara kandidat till Most Improved Player, och Chris Bosh är redan en av de bästa Power Forwards i NBA, och stora killar med talang samt stabilt trepoängsskytte funkar ju alltid.
6. Washington Wizards
7. Miami Heat
8. Cleveland Cavaliers
Cleveland kommer vara sämre i varje kategori i år. Två av de viktigaste spelarna från i fjol har hittills vägrat skriva på nya kontrakt med laget. LeBron är sur. Under tiden har nästan alla andra lag i East blivit bättre. Eric Snow är skadad. Zydrunas Ilgauskas är skallig. Det finns inget slut på eländet. Och mitt i allt står LeBron James, ligans mest talangfulla spelare, och slösas bort i ett undermåligt system. Men så länge försvaret gör sin grej som förra året och LeBron får ha bollen kommer Cavs ändå inte missa slutspelet.
9. Milwaukee Bucks
Bucks drabbades av guds vrede förra säsongen, där varenda en av spelarna skadades och de kollektivt missade typ 300 matcher med alla sorters åkommor. Bucks har faktiskt en hel del talang, men försvar spelar dom sporadiskt, och ingen vet hur Yi Jianlian - gåtan insvept i ett mysterium - kommer spela. Min gissning: sådär. Precis som Bucks hela säsong.
10. New York Knicks
Det spelar ingen roll att Knicks har fått Zach Randolph för typ halva reapriset, för så länge Isiah Thomas coachar och GM:ar det här laget kommer slutspelet aldrig hända. Han kommer fortsätta precis som han gjort tidigare, ge bollen till Jamal Crawford när Knicks ligger under med två poäng och tio sekunder återstår, med instruktionen "Shoot man, shoot!", han kommer aldrig lägga ner sin man-crush på tjockisen Eddy Curry, hur få returer han än tar, och han kommer fortsättningsvis bänka David Lee, som utan att någonsin få en passning och knappt ens få spela, plockar tio returer och gör tio poäng varje match. Fast de sexuella trakasserierna kommer Isiah förhoppningsvis lägga av med nu. Tyvärr får man ingen slutspelsplats för det.
11. Charlotte Bobcats
Ingen har hittills brytt sig om det här laget. Är det dags att börja nu? Njaa, inte riktigt. Även om jag verkligen gillar trojkan Emeka Okafor, Gerald Wallace och Jason Richardson. Men tills det här laget gör någonting tänker jag inte ödsla mer tid.
12. New Jersey Nets
I fjol hade Jason Kidd en historiskt grym säsong, en 34-årig Point Guard som samlar på sig triple doubles i den takten är faktiskt unikt. 2008 tror jag är året då hans kropp ger efter och han kanske helt enkelt börjar tröttna. Jag menar, han är ju inte i närheten av att vinna en titel med det här laget. Dessutom har Vince Carter ingenting att spela för, då han skrev på ett fett kontrakt i somras och nu kan glassa längs trepoängslinjen. Då spelar det mindre roll att frontcourten får förstärkningar i form av Jamaal Magloire och en återkommen Nenad Kristc.
13. Atlanta Hawks
Massor av ung talang, men det är ett problem när lagets bästa spelare också är lagets största problembarn. Josh Smith bråkade med coacherna förra säsongen, och folk runt Hawks läkte till pressen att han var ett ganska stort as. Synd på så rara basket-ärter. För om Josh Smith fortsätter att utvecklas som han gjort hittills kan han bli en årlig All-Stardeltagare. Om några år kanske det här gänget kommer ställa till med något, men 2008 kommer vara ytterligare ett år av nederlag och frustration för Hawks.
14. Philadelphia 76ers
Efter att Allen Iverson blev tradead förra säsongen spelade Sixers överraskande bra, och vann nästan lika många matcher som dom förlorade. Hur gick det till? Det kommer inte hända i år igen, jag tror faktiskt att Sixers är det laget i NBA som har minst talang.
15. Indiana Pacers
Låt oss inte ens tala om det här laget. Larry Bird borde avgå som General Manager NU! men snälla, tradea Jermaine O'Neal först. Stackarn har inte mycket att leva för som det är nu. Han kunde varit i Los Angeles med Kobe, nu är han i Indiana med Mike Dunleavy.
Western Conference
1. Dallas Mavericks
2. Phoenix Suns
3. Denver Nuggets
4. Houston Rockets
5. Utah Jazz
6. New Orleans Hornets
7.San Antonio Spurs
8. LA Lakers
9. Golden State Warriors
Golden State kommer aldrig palla spela lika inspirerat som de avslutade förra säsongen under 82 matcher. Dessutom ingen Jason Richardson, så alleyoopsen lär ju inte fungera lika bra som förut heller.
10. Memphis Grizzlies
Det sägs att Grizzlies har blitt sjukt mycket bättre sedan förra säsongen, jag säger pytt. Jag ser det bara inte. De kommer fortfarande släppa in flest poäng i ligan, och alla vet ju att utan D är man ingenting i basket.
11. Portland Trailblazers
Portland har en massa ung talang, men med Greg Oden skadad blir den här säsongen en parentes, innan skiten kickar igång ordentligt.
12. Sacramento Kings
Här är vad jag tror: alla kommer vara sura och det kommer vara dålig stämning och ingen kommer ha kul i Sacramento Kings. Inget kul resulterar i dålig stämning - något Ron Artest ju kan hjälpa till avsevärt med. Bara sura miner och typ 22 vunna matcher.
13. Seattle Sonics
Hey, vem bryr sig om i år? Sonics har Kevin Durant, den här säsongen gäller det bara för Sonics-fans att hålla ögonen borta från matchresultaten och istället fokusera på Durants highlights, medan de drömmer om kommande bragder.
14. LA Clippers
Wow, Clippers besök bland slutspelslagen blev en kort en. Elton Brand borta tills februari, och Clippers är tillbaka där dom till synes alltid är: i eller nära ligans botten.
15. Minnesota Timberwolves
Nu borde verkligen det här laget elimineras från NBA. Det görs ju inte, men här måste ett undantag göras. General managern Kevin Mchale måste hållas borta från ledningen av en proffessionell basketklubb, på något sätt! Man skulle kunna hålla en draft bland de andra lagen, så får de välja upp Timberwolves spelare, och när spelarna tar slut kan man väl ge bort bollkallar, coacher, sekretariatspersonal, träningsuniformer, bara väck med allt! Det som blir över kan ju Timberwolves stackars fans få springa och ta. Om de får komma undan med en schysst boll, eller en del av spelarbänken har de i alla fall fått ut något efter allt lidande Mchale utsatt dem för.
Most Valuable Player
Kobe Bryant. Jag vet inte hur det här kommer hända, men det måste ju hända snart. Kobe har varit ligans bästa spelare i vad, tre-fyra år nu? Och ifall han blir fast i Lakers säsongen ut, med insikten att laget inte kommer ta sig någonstans, kommer han hitta på något sätt att vinna MVP. För att få ut något av sitt sista år i Los Angeles, liksom.
Most Improved Player
Denna är lätt. Andrea Bargnani kommer göra en Dirk Nowitzki och överraska alla med en extremt stark andrasäsong efter en so-so rooke-omgång. Det sätter jag gärna pengar på.
Rookie Of The Year
Utan någon Oden i Portland finns det bara en: Durant. Jag tror han kommer göra 19 poäng per match, och jag vet att han kommer vara sitt lags bästa spelare.
6th Man Of The Year
David Lee kommer glänsa under de få minuterna han får speltid. Han kommer få 6th man of the year i fall Knicks tar sig till slutspel, men borde få utmärkelsen även om de inte.
Coach Of The Year
Den här utmärkelsen brukar gå till coachen till laget som vann på tok fler matcher än någon trodde att de skulle. Denna säsongen kommer den dock gå till Rick Adelman, som kommer shapea upp allt och alla i Houston, och göra hela deras anfallsspel till en fröjd för ögat.
ALL NBA 1st Team:
point guard: Steve Nash
shooting guard: Kobe Bryant
small forward: Lebron James
power forward: Kevin Garnett
center: Dwight Howard
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)