Enter: The Dragon

Suns blir ett J rikare

Rykten på ESPN.com säger att Phoenix Suns och Charlotte Bobcats har kommit överens om ett femspelarsbyte som skickar Raja Bell, Boris Diaw och Sean Singletary österut i utbyte mot Jason Richardson och Jared Dudley samt en framtida draftpick i andrarundan.

Singletary och Dudley är straight up utfyllnad medan Bell, Diaw och framförallt Richardson är vad bytet egentligen handlar om. J-Rich leder just nu poängligan i sitt Bobcats och är en atletisk scorer av rang. Han är dock rätt så, för att uttrycka det milt, skadebenägen och har till exempel redan missat sju matcher i år. Håller han sig skadefri kommer han dock ge en enorm energikick till Suns numera annars rätt så gråa offensiv.

Dock förlorar Suns sin försvarsspecialist Bell och den mångkunnige före detta Most Improved Player:n Boris Diaw. Men som jag ser det är det definitivt ett bra byte för Phoenix och Charlotte ser ut att fortsatt förstärka sin defensiv under coach Larry Brown.

J-Rich:


Boris Diaw:


Raja Bell:

The Birdman is back!

Och så är också Hoop Dreams Blog!

Mycket har hänt sedan vi sist sågs och jag har haft lust att skriva om ungefär ett tusen saker som har hänt men har inte haft tid eller möjlighet på grund av att jag har varit ledig och bortrest och skit. Nu är jag, så passande, tillbaka på grinden och hade därför tänkt re-cappa de senaste veckornas spelartransaktioner och vad jag tycker om dessa. Here goes:

Byteshandelsupptakten 2008.
Nu när det inte längre är jaktsäsong för vare sig kontrakterade spelare eller free agents (om man vill ha med de in i slutspelet) är det väl läge att recensera vad som har varit den mest spännande säsongen i mannaminne (mitt mannaminne alltså).

Alla är vi väl genast rörande överens om att Pau Gasol-införskaffandet av Lakers var det största tjänet för någon sedan den där snubben som bytte upp sig till ett hus från ett gem, eller vad det nu var. Därför behöver vi inte säga mer om det.

Dallas hade ett stycke lovande point guard och en habil back-upcenter (Devon Harris, Desagana Diop) men sket i allt vad rim och reson samt ekonomisk försiktighet heter och satsade hus, fru och framtid på åldermannan (och kanske hela NBA:s mest okarismatiska snubbe) Jason Kidd. Urbota dumt tycker jag för nu kommer de varken vinna i år eller någon gång de närmsta fem åren (inte för att jag bryr mig men idioti har aldrig varit något jag uppskattat). Dallas signerade även Jamaal Magloire som Diop-ersättare vilken kanske är ett yttepyttelitet plåster på det enorma köttsår de rivit upp men risken ser ändå ut att vara mer än befintlig att de nu kanske missar slutspel.

Clevelands, Seattles och Chicagos respektive GM:s hookade sedan upp, efter vad jag gissar var ett flertal drinkar, för något så härligt som en basketbytestrekant just innan bytesfönsterluckorna smällde igen. Chicago fick Clevelands Larry Hughes och Drew Gooden i utbyte mot Ben Wallace och Joe Smith som tillsammans med Seattles Wally Zoolander och Delonte West gick till Cavs och Seattle fick ett gäng utgående kontrakt. Is you with me? I alla fall, Hughes har spelat bättre än han gjort sedan hufvudstadstiden i Wizards och Ben, Joe, gangsta-Delonte och Zoolander (som dessutom nyss blivit papa för andra gången) har alla direkt klivit in i Cavs-rotationen och alla var till exempel med på banan tillsammans med Lebron när de vann mot Chicago nu senast. Allt som allt blev det här nog en win-win-win-situation.

Vad som hittills dock har varit en Loss-Win-Loss-Win-Loss-Loss-situation är Phoenix, för att uttrycka det milt, helgalna spåromläggning där nyförvärvet Shaquille O'Neal närmast kan jämföras med när stora hus ska flyttas med hjälp av enorma lastbilar så att de får spärra av all annan trafik för att hus-lasset ska ta sig fram, eller nåt. Det känns sjukt krystat, knepigt och konstlat men om allt går vägen känns det som en sjukt bra idé, eller nåt. Shaq har i alla fall spelat hyfsat, Phoenix vann mot Celtics och Amare verkar ha tagit sig i kragen (eller rättare sagt, Shaq verkar ha tagit Amare i kragen). Och om bara Suns tar sig till slutspel blir de nog farliga för som någon som faktiskt får betalt för att tycka saker om basket sa: "Shaq is made for the playoffs".

Nyss nämnda Celtics, som helt plötsligt fått lika många kändis-anhängare som Barack Obama och Hillary Clinton tillsammans, har dessutom just scorat två spelare som är ungefär lika gamla som nyss nämnda Obama och Clinton tillsammans. Med 38-åringarna P.J. Brown och Sam Cassell (som om inget extremt konsigt inträffar kommer skriva kontrakt i Boston idag) kan Boston nu ställa upp med den äldsta femman sen, ja inte ens den här femman är äldre. Boston går nu ganska garanterat till Conference Finals och om de inte redan mötts när det är finaldags möter de nog Cleveland där.

Förutom dessa block-busters skedde en hel del andra byten men inget som direkt är värt att ödsla energi och spaltmeter på. För all energi jag har kommer från och med nu riktats mot att Denver, som spelat rätt så uselt på sistone, ska gå vidare till slutspelet (varför gjorde de inte mer för att få Artest, det hade ju varit det bästa EVER). (Eller rättare sagt näst bästa EVER, bästa vore om Artest hade återförenats med Psycho Jackson i Golden State. Då hade jag kunnat dö lycklig).

Och alla ni som är anhängare av lag som inte har en sucks chans att gå till slutspel (sucks), kan ju se fram emot NCAA-turneringen och dess tillhörande MARCH MADNESS!

Phoenix har fått en Shaq attack

Ok. Igår började det florera rykten om ett eventuellt spelarbyte mellan hopplösa Miami Heat och Western Conferences bästa lag, enligt tabellen i alla fall, Phoenix Suns. Ryktet sa att klubbarna var bara var en hälsocheck ifrån att Shaquille O´Neal skulle flytta till Arizona-öknen i utbyte mot Shawn Marion och Marcus Banks.

Wtf, tänkte jag. Det här kommer inte sluta bra. För någon.

Sen idag hände det. Och National Basketball Association förvandlades vips till National Bizarro Association.

Dock kan jag se lite logik i det hela. Shaq kan kanske, om han blir frisk, fungera som den Duncan/Bynum/Chandler-stoppare som Phoenix har saknat tidigare i år. Dessutom förflyttas STAT till en mycket mer passande Power Forward-roll där han kommer kunna dominera ännu mer än på sin centerplats, speciellt som han nu lagt till ett hyfsat långskott till repertoaren.

Och Marion har ju ändå gnällt och hotat om att dra efter den här säsongen ändå och att bli av med Marcus Banks otroligt dåliga kontrakt var ju bra för framtida planer.

Dock har jag svårt att se den här planen gå i lås. Men Phoenix-basketen var fin så länge den varade.

Nashty gash

Och då är det inte Eva Longoria jag tänker på.

Profetian slog in i lila och oranget

Mer efterblivet än vanligt har jag nu sett årets college-final och precis som jag förutspådde så var det Florida Gators breda trupp som avgjorde matcher till deras favör.

College-mästare för andra året i rad och när slutsignalen gick och alla Florida-spelare fick glädjefnatt och deras föräldrar såg ut att spricka av stolthet sprack även jag. När Joakim Noah sprang upp genom havet av Gators-supportrar för att komma fram till sina parenteser kände jag hur jag närmade mig bristningsgränsen allt mer. När Noah till slut kom fram till sin mama, f.d. fröken sverige, och kastade sig runt hennes hals så kunde inte tårarna hållas tillbaka längre.

Så oerhört fint och vackert som bara en final i en ungdomsturnering kan vara. Ren och skär glädje.

Priset som turneringens bästa spelare, MOP - Most Outstanding Player, gick till min egna peronliga favorit Corey Brewer i Florida Gators. Fast då kanske man ska poängtera att matchens individuellt bästa spelare tillhörde Ohio State Buckeyes, och kommer med största sannolikhet att gå som nummer 1 i sommarens draft. Den killen, för han är verkligen bara en kille på 18 år även om han ser ut att vara 35+, heter Greg Oden och gjorde 25 poäng, tog 12 returer och blockade 4 skott.

Dessutom vann även lila-orangea Phoenix matchen mot Dallas i helgen och har nu kopplat ett psykologisk grepp i kampen om Western Conference-titeln. Och det var återigen Nash som överglänste sin bäste kamrat och före detta medspelare Dirk Nowitzki och nu är jag beredd att ge årets MVP-titel till lill-Steve, vilket skulle bli för tredje året i rad. Visst, Dallas har en grym säsong bakom sig, Arenas har satt fler buzzer beaters än någon annan, Kobe har gjort mer poäng än någon annan men jag hävdar ändå att det inte finns en enda spelare som betyder mer för sitt lag än Steve Nash.

Small ball

Såg just klart Denver Nuggets match mot Phoenix Suns från i förrgår. Var ungefär som att titta på tennis. Härligt.

George Karl och Mike D'Antoni borde få dela på Nobelpriset i basketfilosofi.

Matchen i fråga.

Small ball

Såg just klart Phoenix Suns match mot Golden State Warriors från i förrgår. Var ungefär som att titta på tennis. Härligt.

Don Nelson och Mike D'Antoni borde få dela på Nobelpriset i basketfilosofi.

Matchen i fråga.

Annars är det helhelg som gäller på basketfronten. Det fina vädret håller i sig, Final Four i NCAA-turneringen och imorgon, Söndag, är det smygpremiär på möjliga confrence-finaler då Suns och Mavericks möts för sista gången innan slutspelet och Detroit Pistons tar sig an Miami Heat. Härligt.

Phoenix @ Dallas

Jisses. Om du inte redan har sett matchen borde du genast sluta läsa detta och se den omedelbart. Bästa. Matchen. Ever.

Phoenix vinner i dubbel förlängning. Nash med 10p de sista 55 sekunderna av ordinarie speltid, inklusive en trepoängare för att kvittera Dallas ledning med 2,7 sekunder kvar.

Sedan tar han en helt otrolig charge på Jason Terry i förlängningen efter att först ha tappat bollen, kastat sig efter den och lyckats peta undan den till Dirk i hörnet för att blixtsnabbt flyga upp på fötter igen lagom till Terrys attack mot korgen. Och som om det inte vore nog stjäl han bollen med 33 sekunder kvar av den andra förlängningen. M-V-P.

Amare satte 12 raka skott och gjorde sammanlagt 41 poäng på 16 av 19 skott. Nash gjorde 32p, 16 assist och 8 returer. För Dallas gjorde Jerry Stackhouse sin bästa match för säsongen med 33 poäng. Dirk med 30p, 6 assist och 16 returer. En helt otrolig match.

Och det bästa av allt är att de möts igen den 1:a april.

Bäst i West

Imorgon smäller det. Dallas mot Phoenix. Dirk mot Nash.

Trots att Dallas leder med 3,5 match före Suns är det många som håller det senare laget som favoriter i väst. Hur som haver kommer det förmodligen att bli en av grundsäsongens bästa matcher och en försmak på årets Western Conference Finals.