Power struggle

Sommaren har ju inte bara bjudit på en strid ström av Gud faders tårar över vårat gudsförgätna land, utan även på en spelarström från väst till öst av tidigare oskådat slag. Har Garnetts, Allens, Randolphs, med fleras adressändringar förändrat maktbalansen eller är Western Conference fortfarande herre på täppan?

Det har som sagt bjudits på mer eller mindre banbrytande och ögonbrynshöjande byten och kontrakteranden den senaste tiden. Jason Richardson till Charlotte, Randolph till New York, Lewis till Orlando och sen har vi ju sist men inte minst blockbusterbytena Allen och Garnett till Boston. Alla fem spelare med mer eller mindre superstjärnestatus som gått från väst till öst, utan att väst egentligen har fått mycket mer än några lovande kids och ekonomisk lättnad i utbyte.

Det är inte bara jag och David Stern som nu hoppas på en jämnare liga den kommande säsongen så låt oss gå igenom några av de största spelarförflyttningarna och se hur, och om, detta kommer kunna förändra förra säsongens totala dominans från Western Conference.

Ray Allen och Kevin Garnett till Boston.
Boston har de senaste säsongerna varit en blek kopia av en blek kopia av sitt gamla jag. De missade de senaste två slutspelen och åkte ut i första rundan två år i rad före det. Något var helt enkelt tvunget att hända, och nog hände det något allt!

Först kontrakterades skarpskjutaren Ray Allen från Seattle Supersonics i slutet på juni och efter det, nästan på dagen en månad senare, släpptes en rekryteringsbomb av atom-kaliber, nämligen Kevin Garnett. Den stora biljetten lämnar så äntligen sitt hopplösa Minnesota och kommer tillsammans med Allen och Paul Pierce bilda ett av de mest fruktade "triple threats" i hela ligan den kommande säsongen.

Många, inklusive undertecknad, blev så till sig av Garnett-bytet att vi genast gav Boston Eastern Conference-titeln redan innan KG hade fått på sig sitt Cetics-linne på presskonferensen. Nu såhär i efterhand när den första adrenalinkicken har dippat är jag dock inte så säker. Precis som alla andra redan har sagt har Celtics en oerhört sårbar bänk, men deras tre stjärnor kommer ändå garantera de en slutspelsplats nästa säsong. Någon NBA-final blir det dock inte förrän tidigast nästa säsong och i kamp mot Western-lagen har de nog inte så mycket att säga till om.

Randolph till New York.
Om Celtics har haft det lite motigt den senaste tiden är det dock ingenting jämfört med Knickerbockarna från det stora äpplet. Trots att de betalat, och betalar, ut mer lön än något annat NBA-lag har de inte varit i slutspel sedan 2001.

För att ändra på detta har de nu gjort sig av med Steve Francis, som ju i princip hade exakt samma spelstil och position som deras stjärna Stephon Marbury, och värvat Zach Randolph, som i princip har exakt samma spelstil och position som deras andra stjärna Eddy Curry.

Tror verkligen inte att Knicks har den minst chans på final, eller ens att ta sig förbi en mycket eventuell förstarunda. Hell, om de ens går till slutspel borde den annars så hånade Isiah Thomas utnämnas till "coach of the year". Detta kommer alltså inte heller vara något större hot mot Wests dominans.

Jason Richardson till Charlotte.
Charlotte har aldrig spelat i ett slutspel men har å andra sidan bara funnits till sedan 2004. Med Jason Richardson och Gerald Wallace springandes i korridorerna kan de nog skada vilket lag som helst den kommande säsongen beroende på dagsform. De är ett av lagen som slåss om den sista slutspelsplatsen (efter Boston, Chicago, Cleveland, Detroit, Miami, Toronto och Washington, fast där jag är lite tveksam över Miami och deras skadeproblem) men något hot mot väst kommer de inte utgöra.

Enda påverkan det här bytet gör är att det möjligen kommer försvaga de fantastiska Golden State Warriors som förra säsongen bjöd på den mest underhållande basketen i mannaminne.

Rashard Lewis till Orlando.
Orlando tog sig turligt till slutspel förra säsongen efter att ett flertal rivaler drabbades av skador på framstående spelare i slutspurten. Lewis kommer tillsammans med Dwight Howard bilda en giftig duo men får nog sälla sig till de 5-6 lag som slåss om de 1,5 sista slutspelsplatserna (där Miami som sagt har en halv plats nu och kommer få den andra halvan om de lyckas hålla sig hela och rena).

Inget nämnvärt hot här heller alltså.

Slutsats.
Det ser alltså ut som att NBA anno 2007/08 kommer bli ungefär som förra säsongen där endast 2-3 lag från Eastern Conference kommer kunna mäta sig med sina rivaler i väst. Största balansrubbningen kommer ske inom deras egen Conference där fler lag än tidigare ser slutspelskapabla ut.

Ett litet utropstecken måste dock tilldelas Chicago Bulls som i det tysta byggt vidare runt sin unga stomme och värvat Joe Smith och nästansvensken Joakim Noah. Om jag skulle vara tvungen att nu satsa mina sista penningar, alltså ungefär £25, på vilket lag som representerar öst i finalen nästa sommar skulle min röst gå till Bulls.

Men om man tänker på att Suns och Dallas kommer vara minst lika bra som förra året, Denver kommer få tillbaka All-Starspelaren Kenyon Martin, Memphis bytt tränare samt värvat en stor center (Darko!) plus en riktigt bra, om än ung, point guard (Conley jr.), Portlands och Seattles nya unga garden som förhoppningsvist kommer leda till förbättrade resultat (även om de förmodligen inte kommer gå till slutspel) och tänk sedan slutligen på Houston som förbättrats mest av alla under sommaren ser den kommande säsongen inte alltför ljus ut ur en ostlig synvinkel.

Hoop Dreams goes ESPN

ESPN hörde sig för hos sina skribenter angående ifall den stora spelarflykten från West till East (Garnett, Allen, Lewis, Randolph) har lett till en förskjuten maktbalans i ligan. Självklart hörde de även av sig till mig för ytterligare ett expertutlåtande:

Writer roundup: Has the balance of power shifted in the East?

Kevin Garnett and Ray Allen in Boston. Zach Randolph in New York. Rashard Lewis in Orlando. Say what you want about the weak Eastern Conference, but it has definitely improved this summer. So, has the balance of power shifted in the East? Our experts chime in with their early thoughts:

1. Does the addition of KG and Ray Allen make the Celtics a postseason lock?

Henry Abbott, TrueHoop: Yes, which is really just a comment on the weak Eastern Conference. Rajon Rondo might prove me wrong, but I think they're a bona fide point guard away from being a truly important team. I assume Chicago, Detroit, Boston, Cleveland, Miami, Toronto, and probably New Jersey will make the postseason, barring injury or unpredictable bizarreness.

John Hollinger, ESPN.com: I hesitate to use the word "lock" because injuries can ravage almost any team out of the blue, especially one as thin as the Celts. But under reasonable scenarios, yes, they're a lock.

Marc Stein, ESPN.com: C'mon. They're a lock for 50-plus wins and my favorites to win the East. I know a lot of folks are comparing this trio to the ill-fated Atlanta triumvirate in the late 1980s (Dominique Wilkins, Moses Malone and Reggie Theus) or Hakeem Olajuwon, Charles Barkley and Scottie Pippen in Houston. But those comparisons overlook the fact that the East of today is insanely weak.

David Thorpe, Scouts Inc.: Lock? No, they are now so thin that any injury to one of the big three spells doom. It is more than likely that they make it in, but far from definite unless a few more additions are made.

Ric Bucher, ESPN The Magazine: In a conference where one All-Star can get you to the Finals, having 2 1/2 certainly assures a playoff berth and a shot at the Finals.

Moses Blackman, Hoop Dreams: Mos def. Even if one of the big guns would get their powder wet they still have enough muscle to get to the playoffs. Especially now when they have added Eddie House to the mix.

--------------------------------------------------------------------------------

2. Any particular player(s) you think the Celtics should target to fill the roster?

Abbott: It's tough because they are over the cap, can't be in the mood to move a lot of draft picks, and need someone who is ready to win now. They'll have to gamble on someone else's rejects. I'm sure they're looking at all kinds of free agents who have been playing in Europe, the CBA and the D-League.

Hollinger: Wang Zhizhi. Don't laugh. The C's need minimum wage guys who can make open shots. Wang has shot 38.5 percent on 3s for his career and averages nearly a point every two minutes. I really don't understand why he's not in the NBA, and he'd be perfect on this team.

Stein: Everything I'm hearing suggests that the Celtics are targeting only minimum-salary guys at this stage because KG, Allen and Pierce will cost more than $56 million alone. So they probably can't get Brevin Knight or any of the top remaining free agents.

Thorpe: I like Sarunas Jasikevicius from a personnel standpoint. He is a born leader who excels at passing and shooting (and winning).

Bucher: It's a little late in the game for finding a veteran point guard, which they desperately need, but both Austin Croshere and P.J. Brown would help fill out the front line and can contribute without needing touches -- which will be in short supply.

Blackman: With the addition of House they don't have that much cash to splash but P.J. Brown would be a good fella to have on their bench.

--------------------------------------------------------------------------------

3. Does the addition of Zach Randolph make the Knicks a postseason lock?

Abbott: If I'm right that Chicago, Detroit, Boston, Cleveland, Miami, Toronto, and probably New Jersey will make the playoffs, then there's one spot left. The Knicks may well take it, but they're not a lock for anything. Practically every player on the roster needs the ball to be effective. I hope it'll work out, but I wouldn't count on it. And they'll have to beat out Orlando, Washington, Philadelphia and everyone else.

Hollinger: Not with that defense, no. The only lock here is that the Knicks will be a bottom-five defensive team with that Curry/Randolph frontcourt. Maybe they sneak in and maybe they don't.

Stein: Even though I thought trading for Zach was a worthy risk for Isiah Thomas, I have to see how Randolph and Eddy Curry co-exist before I buy all the way in. I know Zach can step out and hit jumpers, but there are some questions there.

Thorpe: No. We still need to see how Eddy Curry does when the offense does not revolve around him. And they will struggle to defend people inside. Toronto, Orlando, New Jersey, Chicago, Cleveland, Detroit and Boston are all better on paper, leaving just one spot. And Charlotte plus the Hawks will be improved, too.

Bucher: It makes them a lock for the most volatile chemistry experiment, on and off the court. I'm most interested to see how the league determines who to suspend if an altercation occurs between teammates and someone leaves the bench area.

Blackman: It's all about the chemistry, innit. Hopefully they sort things out and get to the playoffs, 'cause i would really like to see them there. And if lil Neezy's form from summer league continues, Crawford gets fit and Curry and Randolph can somehow defend the paint a bit, they've got a chance.

--------------------------------------------------------------------------------

4. Does the addition of Rashard Lewis make the Magic a postseason lock?

Abbott: Like Boston, I feel the Magic need a top-flight point guard before they can be considered a reliable top Eastern team. And again, I'm feeling that barring a surprise there aren't a lot of Eastern spots up for grabs.

Hollinger: Again, not so fast. The Magic lost nearly as much as they gained between Hill, Darko and Diener, and their neighborhood just got tougher.

Stein: A lock, yes. Just because Lewis is way -- W-A-Y -- overpaid doesn't mean I don't like the idea of pairing Rashard with Dwight Howard.

Thorpe: Barring injury, probably yes. Especially with the new coach. They can play big or small effectively, and Dwight Howard should only keep growing as a player. Jameer Nelson is obviously a key, as is getting production from J.J. Redick. I like both to have better seasons this year.

Bucher: No lock, but I like their chances, as much because they hired Stan Van Gundy as having added Lewis to a team that squeaked into the playoffs last year. Boston is the only certifiable lottery team from last year joining the playoff mix and with the Wizards still a mixed bag and huge question marks about Miami, the Magic have as good a shot as they did last year. Which was good enough.

Blackman: Hell no. They only made it to the playoffs last year because New York, Milwaukee, Charlotte and pretty much every other team that fell short were struck by injuries. They do got a itsy-bitsy-teenie-weenie chance to make it though.

--------------------------------------------------------------------------------

5. Besides the Celtics, which '07 East lottery team has the best shot of making the playoffs next season?

Abbott: New York is a big possibility, but I wouldn't count out the Sixers. Mismanaged as they may be, they have Andre Miller, and he's really something.

Hollinger: Don't sleep on Charlotte. They were wracked by injuries last season and still won 33 games; with the addition of Jason Richardson to the Wallace-Okafor-May-Felton nucleus, they could break into the top eight.

Stein: New York has upgraded and so has plucky Charlotte. Milwaukee, if healthy, will be in the mix for No. 8, too. The hard part is coming up with teams to bounce out of last season's top eight.

Thorpe: I like Charlotte. Richardson and Wallace on the wings is a great combination, and I think Felton is ready to make serious strides. If May can stay healthy then their chances are solid.

Bucher: Atlanta makes the most sense on paper, but until its ownership situation is cleared up, it's Philadelphia. They were a .500 team after the Iverson trade and .500 is good enough to make the playoffs in the East. Late-season performances by teams whose fate is sealed can be wildly misleading, but I like their chemistry and how their talent meshes more than I like the Knicks'.

Blackman: Charlotte. My man J-Rich has pushed my man Disco Thunder Dunk back to the bench, from wich he can come in and score without any pressure. That and, a hopefully fit, Sean May will give them a chance to get to the playoffs.

--------------------------------------------------------------------------------

6. If the Celtics make the playoffs, which '07 East playoff team most likely will not make the playoffs next season?

Abbott: Gilbert Arenas could be the guy left standing at the altar, which would be especially troublesome for the Wizards, as he will be heading into free agency.

Hollinger: One of the Florida teams. Be great to see Stan Van Gundy and Pat Riley slugging it out for the 8 seed on the last day of the season; let's hope the schedule-makers come through.

Stein: The team that's about to be wracked with injuries but doesn't know it yet.

Thorpe: The Heat are in trouble. Ironically, they are beginning to look like the South Beach Lakers with maybe the best all-around player on the planet in Dwyane Wade, and little else beyond a few solid role players. It's no longer a question of "if Shaq can stay healthy," but "how many games will he miss?" Even if Wade can stay healthy all season, it may not be enough.

Bucher: Miami. It's hard to imagine Shaq and a healthy Wade not in the playoffs, but Shaq couldn't prevent a first-round sweep or attract any quality free agents and Wade's return is up in the air. And if it comes down to a battle between Orlando and Miami, I like the karmic and revenge-inspired motivation SVG brings to the table.

Blackman: Orlando. I think Rashard Lewis needs a season to settle in, and as i said earlier they were just lucky to get to the playoffs this season.

--------------------------------------------------------------------------------

7. Which East team will have the best-regular season record?

Abbott: I'll guess Chicago, because they play hard, effective defense and have great young players coming into their prime.

Hollinger: I'll go with Chicago by a nose over Cleveland and Detroit right now, although with the caveat that I haven't done all my prognostication homework yet.

Stein: Cleveland and Chicago will be a year older and thus theoretically more consistent during the regular season. I see Detroit as a bit of a sleeper because the Pistons' kids (Jason Maxiell, Rodney Stuckey, Amir Johnson and Cheikh Samb) are underrated and will pump some life into a team that still has a strong core. But I can't deny it: I've got Celtics Fever.

Thorpe: The Bulls should hit the ground running and will be a solid threat to be the East's best team. Luol Deng has jumped up to a new level, and the addition of an energetic Joakim Noah should help the bench.

Bucher: Cavs. Getting to the Finals is an intangible boost to a team's ability to execute under pressure during the regular season. That has to be worth four wins even if LeBron the Entertainer has another slow start. Darkhorse: Toronto.

Blackman: Chicago. They're the new Detroit and we all know how the last couple of regular seasons ended for those guys. And Scott Skiles will get his men to fight for every game as it would be their last one.

--------------------------------------------------------------------------------

8. Which team will represent the East in the NBA Finals?

Abbott: I'd rather pick this in a few months when we see the rosters settle down, but I'd guess the Bulls. They have been playing together for awhile, they are built for the playoffs, they got a taste of success last year and want more. ... Plus, I'm a big fan of Luol Deng. I think he's only going to get better, and could become the reliable scorer they have lacked.

Hollinger: As much as I'd love to spend a week in Boston in June, I'm not banking on it. Chicago and Cleveland are deeper and defend better, and that will put one of them over the top.

Stein: There are probably 12 or 13 teams that have legit playoff aspirations in the conference, but my fever is such that I just don't think KG, Allen and Pierce need a lot around them to get to the Finals in this East. As LeBron James just proved.

Thorpe: At this point, I like Chicago. Had Detroit not peaked against them and knocked them out, the Bulls could have made the Finals last season. That experience, along with the improved play of Tyrus Thomas and the emergence of a superstar in Deng should add up to home-court advantage throughout the Eastern playoffs and a Finals appearance.

Bucher: Seeing as every team still has the same flaws it had last season, the Cavs are the easy answer -- except that last year's red-carpet path can't possibly be duplicated. If recent history has taught us anything, it is to expect the unexpected from the East, so I'll go with my darkhorse: Toronto.

Blackman: I'll go with Toronto. Chicago will win the regular season a few games ahead of Detroit and Cleveland but Toronto is gonna be better come playoffs. Bargnani and all the other youngins are gonna be smoking hot the next season and Raptors got one of the more versatile rosters in the East.

--------------------------------------------------------------------------------

9. Has the balance of power in the NBA shifted East?

Abbott: No. The teams that are a threat to win the title are still concentrated in the West. If Miami figures out a post-Shaq plan that could change things, and Chicago likely will win a title at some point. Toronto is on the right track. But whatever greatness is in Detroit and Boston now won't be around all that long, and at some point the Greg Oden and Kevin Durant effect will kick in. Not to mention, I think the biggest reason the West has been strong is that they have some well-run teams, and that's not changing.

Hollinger: Good heavens, no. Forget the Spurs, Mavs and Suns -- find me a team in the East that could even beat Utah. The best team in that conference is still a No. 7 seed out West.

Stein: Let's not start with the balance-of-power questions. The West is still best by a fair distance. But the East desperately -- desperately -- needed a player of Garnett's stature to switch conferences. Allen, Rashard Lewis, Zach Randolph ... they all help, too.

Thorpe: Not at all. The West's Final 4 from last season would all be favorites to win the East. And I'll take Portland's and Seattle's future over almost any Eastern team.

Bucher: No and No.

Blackman: Are you kidding me? The West is, and will be a zillion times better than the East at least for another 10 years. The only thing that could possibly change that in the near future is if half of the Western Conference players gets AIDS or Ebola. Even then it would be a close call.

KG till BC

Så var det klappat och klart. Kevin Garnett går till Boston Celtics i utbyte mot ett gäng lovande kids, en föredetting med utgående kontrakt, rättigheter till Bostons draftpicks 2009 (såvida det inte är topp-3) och lite kosing. Med andra ord kommer Boston gå till final den kommande säsongen och Minnesota kommer vara det sämsta laget sedan Denver Nuggets i slutet av 90-talet. Fast om si så där 3-4 år kommer vargarna yla igen, var så säkra.

Knugens muckler

Jag har ju tidigare avslöjat diverse saker om diverse basketspelare och deras diverse skills, tricks och mörkaste hemligheter (bland annat här, här och här). Den här posten skulle egentligen ha sett dagens ljus under NBA-finalerna, men de var ju över innan de ens kom igång så jag hann inte. Tänkte sedan hålla på hemligheten fram till nästa säsong men oron över att nyheten ska läcka och att någon annan ska sno min exclusiveness får mig nu att lätta på Lebron-locket.

Ända sedan The Lebrons äntrade NBA-karusellen 2003 har han överösts av ooohs and aaahs angående hans breda axlar, timmerstockstjocka armar, kraftfulla torso och sist men inte minst han långa, hårda, glansiga och ådriga... Eh, var var jag - just ja, Lebron. Lebron och hans muskler, inget annat.

Som sagt, Lebron har mer muskler än de flesta och dessa de flesta är därför väldigt förbryllade och avundsjuka över King James och hans kroppshydda. De säger; Åh, varför kan inte jag ha så där stora muskler? och; Undrar vad hans hemlighet är?. En och annan elak spinkotunga kanske nämner anabola steroider men Lebrons hemlighet är så mycket enklare och naturligare än så.
Tvåa på listan över Konversationsämnen á la Lebron kommer nämligen hans nagelbitande. Och eftersom både Lebrons avbitna samt uppätna naglar och svällande muskler är uppbyggda av protein behöver jag väl inte säga mer.

I alla fall inte mer än; Tack så jättemycket, mama, för att du penslade på jävla stopp-och-väx på mina proteinguldgruvor när jag gick på lågstadiet. Hade du inte gjort det kanske jag hade varit ett välbetalt basketproffs jag också istället för det okända spinkiga benranglet som jag är nu. Men nejnej det var viktigare att ha fina och blodsvitelösa nagelband. Damn it.

La cosa NBA

Inte nog med att lagens män i NBA är rasister, som vi skrivit om tidigare här, nu har tydligen en NBA-domare, med dodgy connections (läs; mobsters), under de senaste två säsongerna satsat en massa kosing på en hel del matcher där han själv har hållit i pipan. Folk har redan börjat prata om det hela som en jätteskandal, större än baseballens steroidmissbruk och footballspelaren Michael Vicks inblandning i hundkampsorganistationer.

Jag som är sjukt mellow och liberal hetsade först inte upp mig alltför mycket utan resonerade mer som Omar i The Wire; It´s all part of the game.

Efter vidare efterforskning blev jag dock fly förbannad, och då menar jag verkligen FLY, när jag fick veta att denna Don Referino var en av domarna under Phoenix Suns slutspelsförlust i den tredje matchen mot Spurs! Ni vet den som Spurs vann bara för att både Amare och Kurt Thomas blåstes av för fouls på Tim Duncan hela tiden. Detta ledde i sin tur till att Amare bara spelade 21 minuter, Tim Duncan gjorde som han ville och att Suns, som sagt, förlorade.

Nu talar folk om hur NBA:s anseende än en gång har släpats i gruset och att folk har tappat förtroendet för ligan och dess rättsskipare. Själv tycker jag att det är mer skandal att San Antonio Spurs alltid får göra som de vill och att Phoenix Suns aldrig kommer få vinna ett mästerskap (speciellt inte nu när de bytt bort Duncan-dödaren Kurt Thomas).

USCH!

För mer om domarskandalen:Skandal, skandal, en domarskandal.

Voyeurism

Läste nyligen en post på True Hoop angående vad för slags basketfantaster journalistpersonen i fråga hade stött på under årets Summer League. Tänkte därför själv beskriva de små liv jag stött på de få gånger jag besökt matcher i den svenska basketligan, vad den nu heter igen.

Först och främst ska det understrykas att jag när det kommer till att analysera den svenska basketpubliken knappast ens har material till en C-uppsats under bältet, men har frånvaron av fakta och empiriska uppgifter någonsin hindrat den här bloggen från att skriva skit om skit som ingen bryr sig om, nej.

Min karriär som basketpublik i den högsta ligen, som väl är den enda basketserien söder om Luleå som har något man skulle kunna kalla publik, började 1998 när Umeå Nordics gjorde entré i Basketligen. Stämningen var enorm och det euforiska ruset vid slutsignalen från segern i premiären ger mig fortfarande rysningar. Nordics gick ju dock omgående i konkurs och efter endast en säsong med säsongsbiljett i den högsta ligan har det bara blivit sporadiska besök i Luleå, Sundsvall, Södertälje, Borås och nu senast i Göteborg.

Publiken har dock till mångt och mycket sett likadan ut överallt:

1. Halva hallen är reserverad till företagsbiljetthavare där randomkostymgubbar blir förbluffade över hur högt svarta människor kan hoppa och hur långa de är. Det är bland annat även på grund av alla dessa kostymer som alla jävla regler, gång efter annan, förklaras av matchspeakern.

2. Cirka 90% av de resterande platserna består av basketkids som har fått gratisbiljetter av sin tränare. De har dragit med sig halva skafferiet hemifrån och står och bankar med slevar på kastruller och skriker könsord till motståndarna och rättsskiparna. Det är just detta bankande och skrikande, tillsammans med colan och korven i halvtid, som är höjdpunkten. Visst blir de förbannade när deras lag förlorar, men mest bara för att de då inte får förlöjliga förlorarmotståndarna.

3. Den sista lilla delen består av basketnördarna. De har sin egen blog, de rabblar statistik från de tre senaste säsongerna och de hate:ar som fan på resten av den ignoranta åskådarskaran. De har spelat basket sedan de var små och spelar numera i någon slags korpenverksamhet. De gillar egentligen inte spektaklet som basketen har utvecklats till utan drömmer sig tillbaka till det fröjdiga 70-talet. Men de återvänder ständigt och spenderar sina sista pengar - de som är över efter att diverse basketvisande betalkanaler, baskettidningsprenummerationer och DVD:er från Pontel har betalats - för de älskar den här skiten.

Själv skulle jag nog vara tvungen att kryssa i rutan vid svarsalternativet; All of the above.

Det är dock rätt annorlunda i Luleå där var och varannan randomsvenne är helt tokig i basket, på riktigt. Alla vet allt om deras så högt värderade och djupt älskade Plannja Basket. Deras baskethysteri och besatthet är utom dess like och kontroll. Det är rent ohälsosamt vad mycket tid och energi de lägger på den här leken.

Vi här på Hoop Dreams har dock kommit på ett botemedel: Niggas need to get their drank on.


När vi ändå är inne på ämnet Umeå Nordics och folk som älskar basket vill vi här hedra minnet av Hans Larsson som förra veckan gick bort efter en kort tids sjukdom. Hans var en helt fantastisk person och har gjort enormt mycket för basketen, speciellt i Umeå. Hans, vi kommer sakna dig.

För mer om Hans: Basket-Umeå sörjer en vän.

oh the drama...

King of comedy

Snudd på buskis men allt som får Robert Horry att skratta får mig att skratta.

Belinellissimo

När toppenkidsen Greg Oden och Kevin Durant på sin höjd var medelmåttiga, Oden bara 6 poäng och Durant (som i och för sig gjorde 18 poäng) sköt inte ens 30%, under sin Summer League-debut passade ett annat kiddo på att visa vad han verkligen gick för.

Golden State Warriors förstarundsval Marco Belinelli, vald 18:e i draften, smackade till New Orleans/Oklahoma City Hornets med 37 poäng. Inte bara är hans saftiga poängskörd delat näst bästa genom tiderna för NBA:s sommarliga, han satte även 70%, jag upprepar 70%!!!!, från golvet och folk har redan börjat prata om honom som draftens "steal".

Verkar som att Belinelli-Nellybasket kan vara det nya svart den kommande säsongen.

För övrigt har Chauncey Billups skrivit nytt kontrakt med Detroit Pistons och Grant Hill valde Pheonix som nästa adress och mina farhågor om att han skulle gå till Spurs slog alltså inte in.

Grant Hill till San Antonio

Eller, ja, det har ju inte skett än - men det kommer hända, sanna mina ord.

Grant Hill är ju numera free agent, vilket de flesta med något som helst basketintresse redan vet, och hans största intresse, enligt hans agent, ligger i att kröna sin karriär med en vinnarring. Något som han nog inte kommer se röken av om han stannar i Orlando.

Med tanke på Hills vinstsug och San Antonio Spurs förmåga och intresse i att ständigt fylla på sin bänk med lagspelande veteraner i All Star-klass, och därigenom vinna mästerskapsringar, är det ju därför inte något halvplansskott att gamm-Grant till slut kommer stå där nästa år, neddrypt i champagne, iförd ett Spurs-linne. Tyvärr.

Dock har Phoenix visat intresse för den skadedrabbade akademikern och jag hoppas verkligen att det blir de som drar det längsta strået.

Annat intressant som hänt på sistone är att Vince Carter tog en fem-minuterssväng på spelarmarknaden för att sedan skriva nytt fyraårskontrakt med New Jersey Nets. Vilka som för övrigt kommer husera i Brooklyn från och med nästa säsong - något som min Brooklynbördiga arbetskamrat tycker är awesome.

Draften 2007

Oden till Portland, som bland annat även bytte till sig Steve Francis och Channing Frye från New York i utbyte mot Zach Randolph.

Durant till Seattle, som bland annat även bytte till sig femtevalet Jeff Green från Boston i utbyte mot Ray Allen. Seattle börjar alltså om på ny kula och kommer bli väldigt intressanta att se den kommande säsongen.

Galna grejer.

Vad som jag dock tycker verkar vara ett nedköp är Golden States Jason Richardson i utbyte mot Charlottes Brandan Wright. Warriors tjänar ju en hel del ekonomiskt, typ $50miljoners de kommande fyra åren, men jag kommer ändå sakna J-Rich.

Och i övrigt var ju draften förbannat förutsagd redan.

Up for grabs, 2

Om ditt korpen-lag är i större behov av en högflygande scorer är nu även Gerald Wallace en free agent. Wallace, som var Charlottes bästa poänggörare den gågna säsongen, har nu tackat nej till att förlänga sitt kontrakt ytterligare.

Bobcats som dock hade förra säsongens billigaste spelartrupp borde dock ha möjlighet att fläska till Wallace med ett fetare kontraktsförslag.

Och vad som så länge har sett ut att bli Greg Odens stora dag imorgon har alltmer börjat lukta Kevin Durant. Tittar man på Portlands behov är ju egentligen en poäng-/mördarmaskin som Durant vad de egentligen borde sikta på. Fast jag tror ändå de kommer ta det tråksäkra före det säkra och välja Oden.

Up for grabs

Det står nu klart att Detroit Pistons Chauncey Billups kommer vara en free agent från och med den 1 Juli. Billups har valt att bryta sitt nuvarande kontrakt, vilket skulle ge honom $6,819,000 för kommande säsong, men hans agent har sagt att de hoppas på att skriva ett nytt kontrakt med Detroit.

Fast är det någon utav er Hoop Dreams-läsare som sitter på en fet plånbok och behöver en extra spelare till erat korpen-lag kan ni alltid kontakta Chauncey HÄR.

Draftupptakt

Endast en vecka kvar nu tills vi får se denna mans vackra nuna och höra hans ljuva stämma då han förkunnar vilka lyckostar som kommer inbjudas till att spela i NBA anno 2007/2008. Och årets draft består av den talangfullaste och bredaste årgången sedan 2003.

Topp-2 är ju i det närmaste redan bestämt, Oden-Durant, och pressfolk samt tränarstaber, general managers och annat löst folk verkar vara rätt så överens om vilka som kommer gå topp-15 (typ såhär).

Och det sjukaste av allt är att Finland kanske får sin andra NBA-spelare genom tiderna i Petteri Koponen.


Slutligen angående det där semi-sommarlovet; Bah, vem försöker jag lura? Mig själv? Den här skiten har ju blivit mitt egna lilla smultronställe. Mitt vin, vatten, bröd och luft som jag endast kommer ge upp när min kvinna till slut blivit less på mitt plinkande och ställer ultimatumet Hoop Dreams eller hon. Nej, ni får nog stå ut med mig hela sommaren, bitches.

Ballin

R. Kelly Usher "Same Girl"
Uppladdat av apartment3b

Våra favvisar R och Ursh lirar boll.

(tack till Den långa israelen och WBL.)

4-i-rad

Alla har vi väl varit mer eller mindre medvetna om att San Antonio Spurs slutligen skulle stå som segrare. I alla fall ända sedan Dallas åkte ut mot Golden State, vi har bara inte vågat erkänna det för oss själva. Vi hoppades att Phoenix skulle fixa biffen men det satte domarna och regelverket P för.

Jag var nästan helt säker på att Cavs skulle ta åtminstone en match i finalserien och var inte långt ifrån att sätta mitt livs besparingar på Cleveland i den fjärde matchen. Jag menar Spurs har typ aldrig sweepat ett lag i slutspelet och Lebron borde ju ha gått bärsärk i åtminstone en match. Men så blev aldrig fallet.

Fyra raka matcher - fjärde segern sedan -99 för Spurs, Duncan och Popovich på fyra finalförsök. Första slutsegern för veteranerna Jaque Vaughn, Brent Barry och Michael Finley. Sjunde för Robert Horry. Och Spurs är nu tillsammans med Boston Celtics, L.A. Lakers och Chicago Bulls de enda lagen med fyra eller fler segrar. Och fler lär det bli.

Lebron James svagheter, skyttet och hans dåliga supporting cast, utnyttjades till fullo. Spurs lyckades med det som Detroit misslyckades med, nämligen försvara trepoängslinjen. Och fastän matchresultaten var ganska så jämna tycker jag ändå det kändes som att San Antonio hade full kontroll - hela tiden. Cleveland var aldrig riktigt nära.

Och även fast det tar emot att säga det; Grattis San Antonio Spurs. Ni var verkligen förtjänta av det. Speciellt Timmy D, Big Shot Rob och Manu the manic monkeybutt. Tony Parker har jag dock inte mycket till övers för fortfarande, trots att han var bäst.
Nu kommer jag att, precis som det verkar att alla andra bloggar redan har gjort, ta lite semi-sommarlov. Ett halvt öga kommer dock bevaka basketvärlden och dess skeenden och så fort något av intresse, det vill säga mitt intresse, inträffar kommer jag självklart posta någon sjukt upprepande och svårläst text om det. Draften lär det ju bli något skrivet om i alla fall. Men som de brukar säga, de som säger saker; den som lever får se.

Till dess, från oss alla till er alla en riktigt trevlig sommar!

Bögbasket

Ingen missade väl när den reslige britten och före detta NBA-spelaren John Amaechi på alla hjärtans dag i år stegade ut ur garderoben med pompa, ståt samt en bok och förklarade att han var homosexuell (ni som gjorde det kan läsa mer HÄR). Tim Hardaway missade det inte i alla fall (se mer HÄR).

Nu ska den gode Amaechi, som jag har spenderat så många nätter tillsammans med (sluta genast fantisera om mig och Big John rullandes i halmen, han var faktiskt bisittare under NBA-sändningarna på Channel five under en tid då jag bodde i London. Jag är straight - damn straight), inviga Salt Lake Citys Gay Pride-helg som börjar idag.

Amaechi spelade i Utah Jazz under sina två sista säsonger, 01-03, men fick inte spela särdeles mycket eftersom hans filosofi om att basketen bara var hans jobb och inte hans liv inte riktigt stämde överens med Jerry Sloans. John, som är den enda öppet homosexuella NBA-spelaren genom tiderna, trivdes dock väldigt bra i Salt Lake City och har kallat den annars så konservativstämplade staden "the hippest, gayest place east of San Francisco."

Med tanke på hur många spelare som spelar och har spelat i NBA är det väldigt konstigt att John skulle vara den enda som är gay - öppet. Fast jag antar att de som faktiskt var på väg ut ur garderoben strax efter Amaechis uttåg snabbt skrämdes tillbaka av Tim "Gaybashern" Hardaways homofobiska uttalanden. Synd att folk fortfarande år 2007 är så trångsynta och otoleranta.

Vi här på Hoop Dreams är dock väldigt toleranta, gayvänliga och trendigt metrosexualla så här kommer min Topp5-lista över spelare som jag hade hoppats var gay om jag var gay (men det är jag inte, not that there's something wrong with it):

5. Adam Morrison: U-G-L-Y, you aint got no alibi, you UGLY!, tänker ni. Fel-fel-fel-fel-fel, säger jag. För Adam är en av de charmigaste spelare någonsin och att han tycker om att spela tv-spel samt har min gamla barndomshjälte Che Guevara som idol gör oss till en perfekt kombo. För som man säger; lika barn leka bäst och vi vet ju alla att det är insidan som räknas.

4. Shaquille O'Neal: Killen måste vara blind!, skriker ni. Men det är bara för att ni är så ytliga och inte kan tänka ett steg längre. Jag tänker tre steg längre.
1) Shaq har ju även han en väldigt charmig och skojfrisk personlighet, på gränsen till barnslig. Och som Kritan Krunk skulle ha sagt; Jag gillar barn.
2) Som utbildad polis har han ju inte bara en stilig uniform utan förmodligen även en batong och handklovar.
3) Shaq har 57 i skostorlek, och vi vet ju alla vad man brukar säga om killar med stora fötter.
Eller som Ciara skulle sagt till den stora, i ordets alla bemärkelser, Stålmannenfantasten; "You can be my superman save me here I am".

3. Robert Horry: 100% klass. Big Shot Rob är inte bara helt makalöst stilig utan han fullkomligt osar av champagnedrinkar, bubbelbad och jordgubbar också. Coach Poppovich säger ständigt att Horry är den som gör alla de små grejerna som vinner stora matcher. Min eviga 6th man of the year skulle lätt få bli min sex man of the year och göra vad han ville med min lilla grej.

2. Allen Iverson: Ögonen! Tänk bara att sitta och stirra in i de där avgrundssvarta Bambiögonen kväll efter kväll med D'angelos Untitled på repeat. Att jag gillar farliga killar med tatueringar som sysslar med droger och vapen gör ju inte saken sämre (läs mer HÄR).


1. Baron Davis: Min för tillfället absoluta favoritspelare i NBA har inte bara ligans största leende, han har ju även den största och mest välformade stussen. Jag och Baron skulle kunna ligga hela dagarna och prata om våra hårda uppväxter, hans i South Central och min på Carlshöjd, och pilla varandra i skägget. Sen är han ju så gullig med sin mormor också! Det är du och jag Baron, du och jag.

Game on

Även fastän mitt NBA-intresse den senaste tiden svalnat en hel del i och med att alla intressanta och roliga lag blivit utslagna har jag nu slutligen kommit i NBA Finals-mode. Och jävlar vad många ooohs and aaahs Lebron måste bjuda på ifall det ska gå Clevelands väg. Men jag är peppad. Nu kör vi!

Rizzle'n'Grizzle

Redan i slutet av den gågna säsongen satte Memphis Grizzlies igång sin språngmarsch under ledning av Tony Barone. Och visst, Memphis scorade mer än en från toxen nyutkommen Pete Doherty men de kunde inte spela försvar för fem öre och deras säsong slutade därför därefter - 22 vinster och 60(!) förluster.

Nu är Tony Toni Tone borta och istället har Grizzlies rekryterat Phoenix Suns assisterande coach, Marc Iavaroni.

Iavaroni har spelat boll med Utah's översteführer Jerry Sloan som tränare samt agerat som assisterande tränare åt i-tur-och-ordning; Pat Riley, Mike Fratello och nu senast Mike D'Antoni. Så med en defensiv grund och en offensiv spetskompetens kommer nog Marcy Marc passa som hand i handske i Memphis.

Och som erkänt duktig big man-utvecklare, Iavaroni är bland annat en av anledningarna till att en viss Amare Stoudemire har blivit så bra, har han en hel del bra täljvirke att jobba med i form av Hakim Warrick, Stromile Swift och Pau Gasol.

Nu när den sistnämnde även är skadefri kommer Memphis vara ett lag att räkna med den kommande säsongen och den redan så utomordentligt överlägsna Western Conference kommer få ännu ett utomordentligt bra lag. Och nu när Iavaroni huserar som coach förhoppningsvist inte bara ett bra lag utan även ett lag med ungefär samma snabba ryck, tempoförändringar och enorma attraktionskraft som en annan Memphisbekanting:

Ett Youtube-klipp säger mer än tusen ord